Kunskapens fruktsallad

Folkbiblioteken är Sveriges kanske mest omtyckta offentliga institution. Nästan varje dag möter vi bibliotekarier besökare på biblioteken runt om i landet som har något gott att säga om den verksamhet och service som biblioteken erbjuder medborgarna alldeles gratis. Nästan alla läsare har något personligt och kanske lite nostalgiskt minne från sin barndoms bibliotek och den engagerade bibliotekarie som bidrog till att läsintresset väcktes. Dessa bilder är starka, känslomässiga och binder ihop biblioteken med positiva värden såsom tillgänglighet, demokrati, bildning, kulturarv och trygghet och gör det lätt för både besökare och icke-besökare att tycka om bibliotek samt att tycka om bibliotek. Och även om den gängse bilden av biblioteken är relativt homogen och värdeladdad så skiftar besökarnas krav och förväntningar på verksamheten väldigt. Bland de positiva rösterna på biblioteken hörs också andra röster: de som vill ha ett tystare bibliotek, de som vill föra livliga diskussioner på biblioteket, de som vill kunna fika, de som inte tycker att biblioteket är en plats att äta på, de som tycker att biblioteket har för lite plats för program och föredrag, de som tycker att där är för få läsplatser, de som absolut tycker att biblioteket ska köpa in en viss bok och de som upprörs över att biblioteket köpt in en ”felaktig” bok.

Detta tyckande är bra. Det ska tyckas om offentliga institutioner, biblioteken vill lyssna på sina användare.

Samtidigt är bibliotekets svåraste utmaning denna: vi är till för alla, men hur ska vi kunna erbjuda alla allt de vill ha? Ytterst är det en fråga om vad ett folkbibliotek är och ska vara i framtiden. En fråga som inte bara debatterats livligt i Sydsvenskan den senaste tiden utan också diskuterats bland bibliotekarier inte bara i Sverige utan i hela världen under ett antal år nu.

Detta vet vi:

Besöken på bibliotek runt om i Sverige, Europa och USA har stadigt sjunkit under ett antal år.

Läsandet minskar i alla åldrar, men framför allt bland unga män.

Digitaliseringen och tillgängliggörandet av information gratis på nätet samt den sociala webbens intåg i människors liv har förenklat människors informationsinhämtning och gjort den enskilda individen till medskapare av information i större utsträckning. Samtidigt har denna utveckling bidragit till en ökad, så kallad, digital klyfta där de som saknar verktygen och kompetensen allt mer hamnar utanför samhällets demokratiska processer.

I UNESCOs folkbiblioteksmanifest slås det fast att folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att motverka den digitala klyftan och erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling.

Massor av satsningar har gjorts på bibliotek runt om i världen för att möta dessa förändringar. Malmö stadsbibliotek är ett av många bibliotek som arbetar för att skapa ett bibliotek som i större utsträckning än tidigare kan kombinera den traditionella biblioteksverksamheten med nya satsningar på biblioteket som mötesplats, som arena för samtal om litteratur och samhällsfrågor, som barnbibliotek och som brobyggare över digitala klyftor.

De traditionella folkbiblioteken är på väg att förändras, kanske till och med försvinna. Det är en omtumlande och ibland skrämmande process för alla inblandade, bibliotekarier som besökare. I sådana lägen ställer man lätt det ”gamla” mot det ”nya”, motsättningar skapas och bilden blir plötsligt väldigt svart-vit.

Vi som står bakom denna utveckling av folkbiblioteken är dock helt övertygade om att bibliotekens verksamhet är och bör vara nyansrik.

Att det traditionella folkbiblioteket håller på att försvinna betyder inte att de traditionella folkbiblioteksvärdena gör det.

Att vi gallrar böcker som inte lånats ut på tio år betyder inte att vi inte bryr oss om litteratur eller inte vill arbeta läsfrämjande. Tvärtom: gallring främjar utlån, attraktiva samlingar uppmuntrar till läsande. Dessutom är det svenska bibliotekssystemet så finurligt och demokratiskt uppbyggt att vem som helst kan få tag på vilken bok som helst på vilket bibliotek som helst genom det som kallas fjärrlån – biblioteken lånar böcker mellan varandra. Denna service borde tala sitt tydliga språk om bibliotekets och bibliotekariernas syn på medborgaren och de demokratiska värdena.

Vi tror inte heller att biblioteket genom att satsa på att skapa mötesplatser för litteratur och debatt, för barn och unga, för lärande och medskapande omvandlar biblioteket till en kommersialiserad upplevelsepark. Biblioteket är större än så. Biblioteket är inte antingen en plats för eftertanke, läsande och bildning eller en plats för upplevelser och information. Det är både och.

På en punkt har dock de 18 författarna rätt: visionen om det framtida biblioteket handlar om mycket mer än gallring och teknologi. Det handlar om synen på det offentliga, på medborgaren och på demokratin. Det har det alltid gjort.

Maria Andersson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Andreas Ingefjord, bibliotekarie, Garaget, Malmö

Ellen Fall, bibliotekarie, Helsingborg

Carola Beijer, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Carolina Hedin, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Halmstad

Kristina Elding, bibliotekarie, Malmö

Nanna Ekman Lindström, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Anna Åkerberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Tobias Johansson, Stadsbiblioteket i Malmö

Ellen Follin, bibliotekarie, Malmö

Mats Nordström, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Linda Willander, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Sarah Olsson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Malin Nilsson, Stadsbiblioteket i Malmö

Lena Sundberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Lisa Jansson, bibliotekarie, Garaget, Malmö

Stefan Wahlstedt, chef Kirsebergs bibliotek och Medborgarkontor, Malmö

Ulrika Ahlberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Lisa Berger, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Karin Ahlstedt, bibliotekarie, Malmö

Malin Rydenhag, bibliotekarie

Maria Bengtsson, bibliotekarie Bäckagårdsskolan, Malmö

Karin Christensen, bibliotekarie, Universitetsholmens Gymnasium, Malmö

Jörgen Lundberg, gymnasiebibliotekarie, Malmö

Charlotte Zackariasson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Martin Lövstrand, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Linda Johansson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Lena Hartell, Stadsbiblioteket i Malmö

Malin Gillberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Kajsa Franzen, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Åse Lugner, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Malin Nyström, bibliotekarie, Stadsbibliotek i Malmö

Anna-Stina Axelsson, bibliotekarie, Regionbibliotek Stockholm

Birgitta Gustafsson, gymnasiebibliotekarie, Nybro

Eva Tingberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Lisa Hamfors, bibliotekarie

Lars Karlsson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Cecilia Kristiansson, bibliotekarie, Rosengårdsbiblioteket, Malmö

Cecilia Petersson, bibliotekarie, Uppsala Universitetsbibliotek

Karin Johansson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Irene Stenvatten, socialbibliotekarie, Simrishamns bibliotek

Kersti Pullerits, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Karin Blomqvist, Lindesbergs bibliotek

Magnus Rydén, Ängelholms sjukhusbibliotek

Susanne Hägglund, bibliotekarie, Eskilstuna

Ulla Larsson, bibliotekarie, Eskilstuna

Anette Hagberg, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Tellervo Salomonsson, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Karin Kronström, Rosengårdsbiblioteket, Malmö

Barbro Borg, bibliotekschef, Solna stadsbibliotek

Erik Byström, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Anna Lysebäck, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Rebecca Ahlström, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Karl-Oskar Freij, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Finn Axelsson, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Hanna Sandblom, bibliotekarier, Halmstad stadsbibliotek

Elisabeth Ingelf, bibliotekarie, Halmstad stadsbibliotek

Katarina Forsström, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Christina Möller, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Katarina Hjärpe, bibliotekarie, Malmö

Sara Söderberg, bibliotekarie, Stadsbiblioteket i Malmö

Lotta Hjelting, bibliotekarie, Kriminalvården i Kumla