Ett tag kändes Reclaim Rosengård i lördags som en avslagen fest på Ibiza. Från musikanläggningen varvades lättuggade klubbhits med obligatoriska polishatarlåtar som NWA:s ”Fuck Tha Police”. Med tanke på att Reclaim-rörelsen vill skapa gatufester är det märkligt att man inte hade en tajtare – och mer originell – musiklista.
Tillställningen var surrealistisk. Under ramadans första dag kryssade barnfamiljer med matkassar i händerna mellan svartklädda demonstranter som drack folköl eller sippade på kaffe från McDonald’s.
Misslyckandets klimax nåddes när tillresta hiphopkollektivet Labyrint vägrade spela. ”Vi är inte här för AFA:s skull”, berättade en av dem för mig under kvällen.
Den kaxighet som präglade Reclaim Rosengårds presskonferens förra veckan var som bortblåst. Under kvällen haglade självkritiken bland deltagarna: manifestationen var för dåligt förankrad hos befolkningen i Herrgården och det kriminella gänget Black Cobra tilläts framstå som delarrangörer.
Våldsromantikerna bakom Reclaim lyckades överträffa alla fördomar om aningslösa, modemedvetna aktivister genom sina nya, märkliga kamrater. Efter lördagen är det tydligt att deras engagemang för Herrgården styrs av retoriken ”min fiendes fiende är min vän”. Så mycket för konstruktiva lösningar på Herrgårdens problem.
Men märkligast i lördags var ändå den loja stämning som rådde när stenarna hade slutat susa genom luften och polisen körde därifrån. Uppemot tvåhundra personer hängde kvar kring rondellen vid Ramels väg. Klungan bestod till 99 procent av män. Det var som en parodi på den gamla chipsreklamen där någon frågar ”Var är brudarna?”.
I mansgänget tuggades det solrosfrön och småpratades – som ett samkväm, där myset bestod av att man väntade på att polisen skulle komma tillbaka så att kravallerna kunde upptas igen. När några satte eld på buskarna och barrikaderade rondellen med avslitna vägskyltar jublades det som om Zlatan hade gjort sitt första mål i Barcelona. Någon skämtade om att man borde grilla korv över elden. Då hade däcken i brasan ännu inte exploderat.
På sajter som socialism.nu pågår en självkritisk diskussion om lördagen. Den borde kompletteras med frågor om varför Herrgården förvandlades till Herrklubben på kvällen. På Reclaims presskonferens förra veckan frågade jag aktivisterna om de även vill jobba med jämställdhetsfrågor på Rosengård. Det svepande svaret var ja, men att andra frågor stod högre på agendan just nu.
De verkar mer intresserade av att lära småkillar bryta upp gatusten än att hjälpa tjejer att få vara ute på kvällen. Machismon firade många segrar i helgen.
Rakel Chukri, Sydsvenskans kulturchef
100% är glada
0% är likgiltiga