Dags förverkliga rock'n'roll-drömmen

08.45.

Först förhalade jag anmälningsavgiften med flit. Och i natt har jag bara sovit fyra timmar. Tänk om det bara är en massa tanter? Eller töntar? Tänk om den misslyckade konserten i nian var ett tecken på att jag faktiskt inte ska spela?

Shit. Jag har avundats tonårstjejernas Popkollo, så det var självklart att anmäla sig. Men det var en dålig idé. Förhastad. Jag är en Madame nu och allt är kört. Skämma ut mig, och dessutom göra det i tidningen. Det börjar om en kvart.

09.30.

Det är 23 andra tjejer här. Både äldre och yngre. Två har tänkt på att rymma, precis som jag.

Många barndomstrauman. Natasha har gått i stenhård pianoskola i Ryssland och har haft scenskräck sedan hon var åtta. En annan tjej berättar att hon spelade tvärflöjt i nio år fastän hon hellre ville spela trummor. Söta tjejer spelade ju tvärflöjt. Sen är det några som spelat i band, men bara med killar.

Inser efter presentationsrundan att jag kastade bort sex års slit med pianot och gitarren för att jag inte hade någon att spela med. Det är tråkigt att öva ensam.

Men det är inte för sent, säger kolloledaren och musikern Cecilia Nordlund. Det handlar om att hitta leklusten – som sjutton-åringar (passar bra, jag var ju sexton när jag slutade).

En jobbig grej är däremot att vi ska skriva egna låtar. Nu.

10.37.

Har alltid tänkt att mina musikerkompisar som skriver låtar har en ouppnåelig gåva. Själv är jag menad att skriva texter utan melodi.

Cecilia sa:

– Väldigt många tjejer har extrema krav på sig själva. Jag har valt att kalla workshopen No Respect för att jag vet att alla har låtar inom sig. Det handlar om att hitta sin inre power. Den kan komma från sorg, vrede eller glädje. Dansaren Martha Graham sa att ”kreativitet har inget med dig själv att göra – den flyger runt överallt”. Det handlar bara om att vara öppen för den.

PS: Har googlat: den norska författaren som är här är Beate Grimsrud!

11.05.

Låtskrivarworkshopen. Min första text blev mer som en dikt. Enligt Cecilia är det enklare om man har en melodi i huvudet när man börjar. Och bara man är övertygande kan man sjunga vilken text som helst. Är tyvärr inkompetent när det gäller melodier.

12.10.

Vi delades in i grupper, (det blev Natasha, Alice och jag). Uppdrag: skriva en låt.

Jag fick låna en svart akustisk gitarr och spelade enkla ackord: a-moll, G, F och något litet C. Till slut hade vi nynnat oss fram till en melodi och var nästan överens.

Vi fick en bild som inspiration. Texten blev så här:

Du har mitt hjärta kedjat vid handleden. Är ett betongbarn som längtar till framtiden. Du måste släppa mig nu! Du måste släppa mig nu! För jag är rädd att stå på egna ben. För jag är rädd, att lämna Lindängen. Du måste släppa mig nu! Osv …

Vi hade en kvart på oss och våra sjuttonåriga betongjag hann inte öva klart. Men Alice var grym och gjorde oplanerade improvisationer med sången. Cecilia berömde alla som om de var rockstjärnor. Hon sa att vi gjort en hit. Jag blev glad som en tolvåring. Kvinnan har fallenhet för det här med peptalk.

Nu lunch. Linssoppa.

14.15.

Har testat bas, trummor och gitarr.

Alla strängar är av stål och jag har ont i fingrarna. Och i mina muskelfattiga handleder. Dessutom lomhörd på grund av trummor. Måste hitta öronproppar.

15.20.

Sångworkshop med Cecilia Nordlund. Sjunger ”Celebrity skin” av Courtney Love. Funderar på det här med skolning. Även om det är bra att kunna läsa noter och ta ackord innebär kunskap viss prestationsångest.

Det är lättare att hitta sin egen röst i ett larmigt rockband än när man sitter och ska vara gullig med en gitarr. Säger Cecilia.

Nyss fick vi mjuka upp våra tungor genom att dra i dem med fingrarna. Marit Bergman och Robyn gör det tydligen. Och Ozzy Osbourne.

18.10.

Vi har käkat middag och det sista för idag är öppen scen. Jag skulle aldrig i livet utsätta någon för en Eric Clapton-ballad, det enda jag kan utantill.

Stämningen börjar likna ett väckelsemöte. Det har skapats en Facebookgrupp och alla snackar om att starta rockband. Jag rycks med och har börjat förhöra mig om priser på gitarrer och elpianon.

Hybris är nära! I morgon ska vi börja repa. Nu är det dags att cykla hem.

Fotnot.

Dagboken är från i fredags – Popkollos första dag.

Igår, lördag, skrev vi låtar och repade. I dag söndag kan du se hur det gick. Konsert på Inkonst i Malmö klockan 19. (Kom och se!)