Syntsömnad

På lördag kommer tre juntaledare ned från Stockholm för att medverka vid Kvast-dagen på Palladium i Malmö.

Deras mål: att visa att teknik inte bits och att envar kan bli sin egen musikinstrumentbyggare.

Sy, inte löda. Det är nyckeln till Syntjuntans modell.
– Att löda är snabbast och enklast. Men om man nu inte vill löda utan vill ha en textil känsla, så kan man sy ihop synten med ledande koppartråd, berättar Ann Rosén.

Hon är en av tre medlemmar i Syntjuntan, som i dag spelar och ordnar "prova på" på Palladium.

Syntjuntan, som startades tidigare i år, har hittat på en metod för enkelt syntbyggande. Trion har plockat ihop ett kit som hugade personer får köpa och testa att bygga ihop: så kallade kretskort och några komponenter till, som blir till en oscillator och ger ljud.
– Man kan få fram ganska många olika ljud ur sådana här syntar och skriva stycken för dem, säger Ann Rosén.
– Vi själva jobbar med olika klangvärldar och strukturer och kompletterar med olika ljudboxar, som kompressorer och distar, för att skapa intressanta ljudbilder.

Projektet föddes när Lise-Lotte Norelius, Ida Lundén och Ann Rosén - alla tre musiker, tonsättare och konstnärer - som vanligt samlades för att bygga syntar och labba. "Det här är ju som en syjunta", sa en av dem. "Nej, en syntjunta", kontrade någon av de andra.

Idén mognade om att ordna workshops och lära ut syntbyggande, som ett sätt att avmystifiera teknik för speciellt kvinnor.
– På Norbergfestivalen i somras hade vi vår första workshop, berättar Ann Rosén. Många var jätteintresserade, både tjejer och killar, det kändes som en succé.
– Alla är förstås välkomna i Malmö, även män. Och nej, vi är själva inte ingenjörer och vi lär oss också nya saker hela tiden.

Ann Rosén, som sytt in sin synt i ett förkläde, konstaterar att det är kul att här kunna slå ihop två områden som av tradition räknas som typiskt kvinnligt respektive typiskt manligt: att sy och att hålla på med teknik.
– Inom experimentell konstmusik har ju också männen dominerat länge. Vi vill ha kvinnorna in i syntvärlden och männen in i köket.

Hur låter då Syntjuntans egen musik?
– Man säga att det handlar om strukturerad improvisation. Vi har planerat ungefär vad vi ska spela, men musiken är inte exakt nedskriven