Lundakorrespondens

Text: Sydsvenskan.se
Uppdaterad 4 oktober 2009 23.30 Publicerad 13 september 2009 6.00
[+] [-] Textstorlek | kommentera Skriv en kommentar |

Kultur & Nöjen.
Lund kommer inte att vara kulturhuvudstad år 2014. Men kommer Lund att vara en kulturstad? Patrik Svensson startade en mejllista med fyra Lundaprofiler för att diskutera vad det ska bli av kulturen i Lund nu.

KULTURHUVUDSTAD/KULTURSTAD?

Från: Patrik Svensson, tisdag 8 september 2009 14.01.00.

Ämne: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

Hej kära diskussionsdeltagare. Då kör vi. Det blev alltså ett nej. Vad betyder det för Lund som kulturstad?


Från: Tiina Rosenberg, tisdag 8 september 2009 16.20.21.

Ämne: Re: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

Hej alla, jag tror att Lund förlorade därför att Lund som stad är lite för europeisk. Umeå kan nog kännas mer spännande, ja, rent av exotisk som en stad långt i norr. Lund är en klassisk universitetsstad och som sådan mer exotisk här hemma i Sverige än ute i Europa. En stad som Lund länkar oss till Europa, men jag tror att den som stad känns för bekant för européer som är mer vana vid klassisk universitetscharm än vad vi är.


Från: Cecilia Nelson, tisdag 8 september 2009 17.05.57.

Ämne: Re: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

Självklart blir jag som Lundabo besviken! Samtidigt vill jag ropa: behåll ambitionen, vässa klorna, Lund!

Jag vill ställa två frågor: för VEM hade ni tänkt er alla satsningar och VARFÖR förankrade ni inte idéerna bättre ute bland medborgarna? Om vi tror att mötet med kulturen har kraft att ge oss nya ögon, att förändra och förnya vårt tänkande, att skapa samhörighet och en tro på oss själva - då måste man ha en ambition att nå ALLA. Vi är många som jobbade med kultur på 70-talet, vi arbetade med mottot: börja med barnen - väck deras lust till och nyfikenhet på kultur! Det arbetet ger inga stora rubriker i tidningarna - men först då blir kulturen en viktig byggsten i samhället.

Dagens NEJ måste för Lund medföra en självrannsakan - som på sikt KAN innebära mycket gott! Den kan stimulera viljan att skapa nya mötesplatser, att låta Östervångskolan bli ett sjudande kulturhus för många grupper med en vital skulpturpark, att äntligen bygga en teater, att stimulera föreningslivet, att ta vara på invånarnas egen skaparkraft etc. Dagens nej lär oss att idéer måste förankras.

Jag är dock tacksam för att jag fick uppleva några av de stora satsningarna inför kampen om Kulturhuvudstadsåret: Körfestivalen, LitteraLund och Scenkonstbiennalen.

Men jag tillhör ju dem som redan har biljetten i fickan...


Från: Lars Diurlin, tisdag 8 september 2009 17.12.39.

Ämne: Re: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

Grattis Umeå! I Lund ringde aldrig domkyrkans klockor kl. 13.30. Solen sken starkare än på flera dagar och aldrig har invånarna brytt sig mindre om vad som kanske skulle ha hänt om fem år. Här kommer kulturhjulen att fortsätta rulla på precis som tidigare. Det är så det är med Lund. En stor kolloss som sakta puttas framåt av ideella slitdjur. Lund vet nämligen om att alla vägar ändock bär till Helgos gräddvita universitetsport. Och kön växer sig bara längre. Vi har så mycket historia i bakfickan att vi har fått nackspärr. Man får känslan av att Lund godmodigt redan känner sig som Europas kulturhuvudstad, och således inte behövde göra några förändringar eller förbättringar för att krönas med epitetet. Man var också ganska säker på att vinna.

På ett sätt hade jag blivit mycket förvånad om Sir Bob valt Lund. Här fanns ingen enad front. Ingen förankring i folkmassan. Vi ville inte. Umeå ville med hela sitt hjärta. Lund vill bygga gigantiska sporthallar och arenor där gårdagens stjärnor skall marknadsföra sitt utbud på Statoils CD-hylla. Lunds City vill kalasa till Linda Bengtzing och Dr Alban och den där killen som kom fyra i förrförra årets uttagning till Idol.

Kulturpengarna kanske hade flödat om Lund vunnit. Flödat och sugits upp av de stora mastodontprojektens dammsugare. Ett nytt Operahus månne? Gud vilken lycka att vi förlorade, om resultatet blivit ett sådant mausoleum för en död konstart.

Det verkligt ledsamma i hela historien är att den oenighet som rådde innan beslutet kommer att öka och med all säkerhet kväva en konstruktiv kulturpolitik i flera år framöver. Polariseringen mellan den positiva minoriteten och den kulturnegativa majoriteten kommer att göra det mycket svårt för alla kulturorganisationer att driva igenom spännande projekt. Lunds framtida kultursatsningar kommer att misstänkliggöras och svartmålas. Allt emedan frivola sportarenor handläggs med en än tjockare ögonbindel än tidigare. Av denna anledning tycker jag att det är mycket synd att Lund inte vann. Vi hade behövt en vinst, om inte bara för att ge Lund en verklig chans att förena de annars aldrig mötande parallella linjerna som dessa två läger utgör. Och istället arbeta tillsammans för ett gemensamt mål.


Från: Fredrik Jönsson, tisdag 8 september 2009 18.28.20.

Ämne: Re: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

Inget överraskande besked och jag hoppas verkligen det medför positiva saker för Umeå.

Trots att jag hela tiden gissat på Umeå så hoppades jag att juryn ändå skulle välja Lund, det hade varit intressant att se vad det kunnat resultera i.

Jag har alltid upplevt att Lunds politiker relativt sett inte behövt satsa så mycket på kultur eftersom staden genererar mycket kultur av sig själv. Hade man haft en tydligare agenda och satsat lite mer resurser tror jag att Lund varit en bättre kulturstad. Med en Kulturhuvudstadsutnämning hade man inte lika lätt kunnat sticka huvudet i sanden.

Fast på lång sikt tror jag att det inte har någon betydelse om man blir utsedd till Kulturhuvudstad, det viktiga är att satsa på kultur oavsett om man åtnjuter ett EU-epitet eller ej. Det är nu upp till Lunds politiker att visa att man ville allvar med en kultursatsning och köra vidare på det spåret.


Från: Tiina Rosenberg, onsdag 9 september 2009 09.16.29.

Ämne: Re: Kulturhuvudstad/Kulturstad?

På något sätt har Lund genom sin brist på ett rikare kulturutbud hamnar vid sidan av en pulserande, samtida kultur. Var finns alla projekt för rättvis stadsplanering, innovativa lösningar för bättre boende, öppna kulturhus centralt i stan där inte en kotte syns efter kl 19 på kvällarna. Jag är så innerligt trött på alla konsulter, policyproffs och andra som själva inte är förankrade i kulturlivet. Var finns tanken på aktiva medborgare som är initiativrika och kulturintresserade utan att det gagnar nyliberala kulturideal. Kulturen ska inte ses i ekonomistiskt perspektiv.


UMEÅS RENAR?

Från: Tiina Rosenberg, onsdag 9 september 2009 09.16.29.

Ämne: Umeås renar?

Umeå, förresten, har ni någon gång sett renar i Umeå? Jag bara frågar. Man slog på den stora trumman för samer, men hur många var med från Sametinget? Är det inte bara någon form av folkloristisk kitsch och marknadsföring av nordisk exotism?


FEMTE FRIHETEN?

Från: Patrik Svensson, tisdag 8 september 2009 17.44.16.

Ämne: Femte friheten?

Jag skulle vilja gå vidare till att mer generellt prata om Lund som kulturstad men innan dess, något mer om det här kulturhuvudstadsprojektet som trots allt engagerat många människor och lett till en hel del konstruktiva och roliga förslag även om det till slut föll på mållinjen.

Själva temat för Lunds ansökan har varit ”Jakten på den femte friheten”. Det anspelar på de fyra marknadsliberala grundstenar som EU-samarbetet vilar på: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Men vilken är egentligen den femte friheten? Vad mer är det som fritt ska kunna röra sig över Europas gränser? Programförklaringen ger inga svar. Kan en av bristerna som Lund till slut faller på vara att ingen riktigt förstått vad det är de förväntas jaga?


Från: Lars Diurlin, tisdag 8 september 23.02.25.

Ämne: Re: Femte friheten?

Det känns som om detta påhitt på pappret var en tämligen lysande idé i sammanhanget (var liberala tankesmedjan Timbro inblandad månne?). Men kanske allt för abstrakt för att folkligt förankras? Jag tror inte någon riktigt förstod, men det låg bra på tungan, absolut. Bryter man ner betydelsen av denna frihet så är det närmaste man i praktiken kommer, ironiskt nog, fildelning, något som vi svenskar är bäst i världen på sägs det. Och något som, än mer ironiskt, absolut är folkligt förankrat.

Ett hopp jag innehar, är att vi behåller viljan, ambitionen och tron på att vi ändå kanske kan genomföra några av alla de projekt som 2014 faktiskt stimulerade oss kulturarbetare till att fantisera fram och jag hoppas att Lund har ruskats om rejält i sin nyfunna vetskap om att gammal inte var bäst och att staden yrvaket kan starta om på nytt.


Från: Fredrik Jönsson, torsdag 10 september 2009 08.43.24.

Ämne: Re: Femte friheten?

Varken Lund2014-satsningen i stort och än mindre huvudspåret med den femte friheten kändes som något som folk i allmänhet brydde sig om. Däremot var det många inom kultursektorn som var entusiastiska till projektet och kanske hade man efter ett ja kunnat knäcka den pedagogiska nöten att övertyga invånarna om projektet också. Femte friheten däremot hade nog varit svårare att förankra då den kändes lite framkrystad och luddig, det blev varken konkret eller poetiskt. Jag efterlyser lite mer visioner från politikerna, femte friheten liksom den kulturpolitiska strategi, kallad "Lund välkomnar kultur", som antogs 2008 är alldeles för öppna och blir därför i praktiken tomma då de kan tolkas alltför brett. Man ska nog vara extremt konservativ för att kunna ha en motsatt uppfattning till det som nämns i denna strategi. Finns att ladda ner på kommunens hemsida.


UNIVERSITETSKULTUR?

Från: Patrik Svensson, tisdag 8 september 2009 21:11:15.

Ämne: Universitetskultur?

Det är sammantaget en ganska kritisk bild ni ger av kulturstaden Lund. Samtidigt måste väl avslaget idag ge tillfälle till rannsakan och konstruktiv eftertanke. Är det så illa som Lars beskriver? Och i så fall varför? Jag vill innan natten kasta in en enkel men central fråga en dag som denna: Universitetet, studentlivet och de akademiska traditionerna, är det en tillgång eller en börda för Lund som kulturstad?


Från: Lars Diurlin, tisdag 8 september 23.02.25.

Ämne: Re: Universitetskultur?

Jag vill inte påstå att jag har en direkt kritisk bild av Lund som kulturhuvudstad, men dock en tämligen kritisk syn på Lund som kulturstad. Och om inte det senare fungerar så är det första en omöjlighet. Precis som Cecilia och Patrik menar så bär även ett avslag något positivt med sig. Förhoppningsvis vaknar vi upp och förstår att vi inte kan rida på gamla anor och traditioner längre. Att Lund inte på något sätt kan fortsätta ta sin roll som kulturstad för given. Liksom Fredrik påpekar.

Det krävs ökade anslag, spridna jämt inom rörlig bild, scenkonst, musik etc. De ökade anslagen är dock i sig ingen garanti om allt ändå läggs snedfördelat. I nuläget så dör exempelvis en av Europas äldsta Filmstudios på sin 80-årsdag. Lunds Filmstudio har engagerat tusentals ideellt arbetande kulturentusiaster genom tiderna. Sveriges tre största filmfestivaler har alla folk i toppositioner som en gång började på LSF. Kommunen skulle ha kunna räddat LSF med ett par hundratusen kronor, och gett dem en chans att omstrukturera sin värdefulla verksamhet och åter sprida filmkonsten till folket. Men icke. Om man går in och räddar den illa planerade handbollsarenan med 7 miljoner så överväger jag starkt att flytta härifrån!

Och nu till Patriks fråga. Om universitetet, studentlivet och de akademiska traditionerna är en börda för Lund som kulturstad? Universitetet skulle absolut kunna göra mer för kulturlivet i Lund. Jag tror inte att akademiskt teoretiserande, overaller, nollningar, punsch, manschauvinistiska dryckesvisor eller urvattnade spex med männen på Thomanders ger någonting till Lund som kulturstad, mer än ett ständigt arkiverande och återupprepande av redan genomförda handlingar. Däremot vill jag gärna framhäva exempelvis Studentteatern och Ordkonst som viktiga grogrunder för sprudlande kulturell ideell verksamhet inom universitetets väggar. Även flera av nationerna, särskilt Smålands, har ofta haft en kulturpolitisk verksamhet som stimulerat och ifrågasatt på ett mycket positivt sätt.


Från: Cecilia Nelson, onsdag 9 september 2009 07.32.26.

Ämne: Re: Universitetskultur?

Universitetet är en stor tillgång för Lund som kulturstad. Här finns ju forskning och kunskap att hämta. I en dialog mellan kommun och universitet kan dörrarna öppnas och många olika samarbetsprojekt starta. Dessutom saknar staden aldrig föreläsare - de finns nästan alla på universitetet. Flera stora utställningar som jag ansvarade för i konsthallen gjorde jag tillsammans med forskare.

Studentlivet är i vardagen en intern angelägenhet. Men då det bjuder in allmänheten - då blir det musik, spex, karneval. Här finns leken och humorn - och publiken är i övre medelåldern och gläds och minns sin egen studenttid! Studentaftnarna är viktiga inslag i kulturlivet i staden.

De akademiska traditionerna delar in kalenderåret i en universitetsstad. När kanonerna dundrar vid doktorspromotionen, vid mösspåtagning och studentsångarnas konsert, vid ljuständningen i trädet utanför Akademiska föreningen. Då skapas en intern tidsmätning som upplevs som en kulturell krydda.

Det finns en risk för en kommun att ha universitetet så nära. Man slipper själv att agera - man kan hänvisa till grannen i det stora vita huset. Där finns ju filosoficirklar, Akademiska kapellet etc. Men till den världen går en utvald grupp bildade lundensare. En kommun måste ha en klar vilja att agera för alla dem som väntar där ute!


Från: Tiina Rosenberg, onsdag 9 september 2009 09.16.29.

Ämne: Re: Universitetskultur?

Mitt perspektiv på Lund är lite annorlunda eftersom jag inte bor i Lund utan arbetar här. Jag minns väl när Stockholm var kulturhuvudstad och det innebar inget för själva staden utan snarare ett antal evenemang som drunknade i stadens övriga kulturutbud.

Som utsocknes är jag förvånad över bristen på kulturliv i Lund. Vad gör man här på kvällarna? Var finns alla? Troligen i sina villor och radhus. Om vi börjar med universitetet känner jag mig helt främmande för ett universitet vars strategiska ledstjärna är att utbilda framtidens entreprenörer och innovatörer. Inte ett ord om kultur och bildning. Den så kallade studentkulturen med spex och karneval kan jag på intet sätt ta på allvar. Om det är det kulturutbud som universitetet med sina studenter bjuder på är det självklart att Lund inte kan bli en kulturhuvudstad, varken för Sverige eller för det övriga Europa.

Men Lund saknar inte charm. Den centrala staden med sin imponerande domkyrka och universitetsbyggnader representerar en (ut)bildningstradition som borde lyftas fram på ett bättre sätt. Jag tänker inte bara på akademisk utbildning utan också på folkbildning. Se på Europa idag med statsmän som Silvio Berlusconi och Nicolas Sarkozy som representerar två "kulturnationer"! Det är skrämmande. I ett sådant perspektiv har jag ingen större lust att vara europé.

Genom att placera kunskap, samhällskritik och bildning i ett transnationellt perspektiv som centrala punkter hade Lund kanske kommit en bit på vägen. Om vi nu ska tala om innovation så är mångfald dess förutsättning. Det krävs miljöer som anstränger sig för att rekrytera brett. Tänk om någon hade talat om solidarisk kulturpolitik, kulturskolor så att även fattiga barn kan delta i kulturaktiviteter. Tänk om någon hade talat om att fantasin, empatin och förmågan att föreställa sig andra världar också är en förutsättning för social förändring. Just barn- och ungdomskulturen borde prioriteras i mycket högre grad. Kultur i ett socialt rättviseperspektiv.


Från: Patrik Svensson, onsdag 9 september 2009 12.32.23.

Ämne: Re: Universitetskultur?

Cecilia, du och Tiina har uppenbarligen lite olika syn på universitetskulturens värde. Kan det vara så att universitetskulturens charm och vikt bäst förstås av de som är uppväxta i den, som har personliga täta band till den? Och i så fall, riskerar den inte att göra Lund lite slutet mot omvärlden och mot nya människor som kommer hit?

Och Fredrik, som representant för Mejeriet som alltid stått medvetet utanför universitetstraditionen (eller har jag fel?), hur se du på saken?


Från: Fredrik Jönsson, torsdag 10 september 2009 08.43.24.

Ämne: Re: Universitetskultur?

Universitetet är en viktig tillgång och har givetvis bidragit mycket till staden. Lund har jättemånga positiva sidor och enorm potential inte minst i alla unga människor som kommer hit för att studera på universitetet. Så jag tycker inte alls att det är någon börda, men på lång sikt fungerar det inte att studentvärlden till stor del är en stad i staden. Det är alldeles för många studenter som kommer hit i några år och bara rör sig inom studenternas egen värld. Givetvis har de alla möjligheten att välja bort detta, men försörjer man sig på studiemedel är det ganska enkelt att välja de lågprisalternativ som nationspubar och liknande erbjuder. Tänk om alla nationer stängde, då hade nog nöjes- och kulturkartan i Lund ritats om automatiskt... Exempelvis Mejeriet behöver inte aktivt välja att ställa sig utanför universitetstraditionen, det räcker att vara passiv i frågan så ser det ut som om man ställt sig utanför.


Från: Cecilia Nelson, torsdag 10 september 2009 22.06.43.

Ämne: Re: Universitetskultur

Tiina. Du är förvånad över bristen på kulturliv i Lund. Vad gör man på kvällarna? Svaret på det är, givetvis, att det beror på vilken grupp i samhället man frågar. Jag vill poängtera att om man är medelålders, hyggligt utbildad, då deltar man i kulturevenemang ALLA DAGAR i veckan. Ofta ställs man inför flera alternativ. Som boende i Lund kan man känna sig lyckligt lottad - väl medveten om att jag själv tillhör en privilegierad grupp.


LUNDATOLERANSEN?

Från: Patrik Svensson, onsdag 9 september 2009 18.08.55.

Ämne: Lundatoleransen?

Jag skulle vilja ställa en fråga till som kunde utgöra ett parallellt spår. Det är verkligen inte min mening att detta bara skulle handla om felsökning i staden Lund men det är en sak jag tänkt en del på som jag skulle vilja ta upp.

En lite provocerande jämförelse alltså: när jag bodde i Lund på nittiotalet fanns en väldigt spännande, spirande gatukonstscen i stan med många unga, begåvade och originella aktörer som utforskade konstens och stadens gränser. Det möttes från kommunens sida med nolltolerans och hårdföra polisiära åtgärder. Runt Möllan i Malmö, där jag bor idag, finns just nu också en väldigt spännande, spirande gatukonstscen. Kommunens reaktion här har varit en förvånansvärt öppen nyfikenhet som bl a resulterat i att man så sent som förra veckan uppförde stans andra lagliga graffitivägg. Finns det någon relevans i min lite hårdragna analogi? Vad säger ni om jag påstår att en tillåtande och öppen attityd mot nyare, mer oprövade konstformer spelar en väsentlig roll för hur kulturklimatet i en stad utvecklas på längre sikt? Och hur är det egentligen med den toleransen i Lund idag?


Från: Lars Diurlin, onsdag 9 september 2009 22.18.10.

Ämne: Re: Lundatoleransen?

Patriks spår med Möllan-jämförelser är intressant. Och visst, Möllan är väl inte vad den varit och dess uppstickarroll som sådan är överspelad sedan länge, men ställer man Malmös spontana kulturscen mot Lund så ligger vi efter. Det sprudlar verkligen av spännande små ideella kulturuppstickare i Malmö och de verkar aldrig tröttna på att omforma sig. Potatopotato, Makeriet, Kontrapunkt och allt vad de heter. I Lund finns redan en stöpt form där man inte förnyar sig på samma sätt, utan går till hälsningsgillet i AF-borgen, hittar de som ser ut som en själv och finner sig till rätta.

Och Patrik, jag tycker inte att din jämförelse är ett dugg provocerande, däremot klingar "nolltolerans och hårdföra polisiära åtgärder" mycket provocerande i mina öron. Klart man bannlyser nyfikenheten till grannstaden med det beteendet.

I övrigt har inte min ambition i denna debatt varit att klanka ner på Lund, särskilt då jag tycker otroligt mycket om staden på många plan. Men det finns också en stor problematik i förhållningssättet till kultur och den problematiken måste skärskådas och dekonstrueras, och det gör man konstruktivast genom att röra om i grytan.


LUND 2014?

Från: Patrik Svensson, torsdag 10 september 2009 17.07.54.

Ämne: Lund 2014?

Jag vill ge er chansen att avsluta lite positivt och visionärt. Lund kommer alltså inte att vara kulturhuvudstad om fem år, men om ni skulle sammanfatta: vad hoppas ni hitta i kulturstaden Lund år 2014?


Från: Cecilia Nelson, torsdag 10 september 2009 22.06.43.

Ämne: Re: Lund 2014?

Vad jag hoppas hitta i kulturstaden 2014.

Här är önskelistan: en teaterbyggnad med flera scener för att också kunna användas för kammarmusik, Östervångskolan omvandlad till kulturhus med konstnärsateljéer och skulpturpark, kulturarbetare ute med verksamhet i kommunens alla förskolor och skolor, lokaler för de unga, ett integrationsarbete för invandrarna med kulturen som redskap, kraftigare stöd för föreningslivet och en bättre dialog politiker/kulturutövare. Och självklart en fortsättning på de stora satsningarna Körfestivalen, LitteraLund och Scenkonstbiennalen.

Från: Lars Diurlin, torsdag 10 september 2009 22.31.51.

Ämne: Re: Lund 2014?

Då Cecilias vision inte förvånande helt saknade bidrag från filmkonstens underbara värld så känner jag mig manad att fullständig fokusera på denna del av kulturen som alltid är ständigt förbisedd, särskilt vad gäller ekonomiska bidrag, något som alltid förbryllar då rörlig bild tveklöst är framtiden;

År 2014 fyller FFF 20 år och håller ett internationellt jätte-seminarium i samarbete med Universitetet om skräckfilm med inriktningar som ”Gender & Genre: Varför är genrefilmen underrepresenterad av kvinnor?” eller ”Skräckfilm och kognitionsvetenskap, vad händer när du blir rädd?”. Allt med föreläsare från hela världen. Detta kommer att understödjas av det vackra faktum att Universitetet vid det laget gjort sina filmvetenskapliga utbildningar praktiska och således knytit ihop akademin med filmindustrin, med FFF som en perfekt visningskollega för att komplettera treenigheten.

Barnfilmsfestivalen i Lund har år 2014 äntligen släppts ur sitt fastkedjade tillstånd med tillräckligt tillskott av medel för att årligen kunna erbjuda småbarn spännande filmupplevelser. Festivalen samarbetar med Kulturskolan där workshops och experimentverkstäder hålls.

Östervångskolan är omvandlad till kulturhus med filmexperimentverkstad och scenografi-tillverknings-workshops. Den mesta scenografin utvinns ur gamla skulpturer som man finner på bakgården.

Lunds Filmstudio har medelst ett litet kommunbidrag återuppstått och drar fulla hus, nu i samarbete med Studentafton, där man bjuder in spännande filmskapare året runt i samband med visningarna. Studions samling filmlitteratur (Sveriges största privata samling!) står återigen öppen för Lunds invånare med stöd från Universitetsbiblioteket.

Jag vill passa på att tacka alla för ett kul samtal!


Från: Fredrik Jönsson, fredag 11 september 2009 09.54.13.

Ämne: Re: Lund 2014?

Politiker och tjänstemän i Lund har 2014 lärt sig att bättre ta tillvara etablerade kulturaktörer såväl som att satsa på nya intressanta aktörer och projekt.

Detta dels genom att inse vem/vilka som är lämpliga producenter-arrangörer att stödja, dels genom att anslå mer ekonomiska medel. Kommunen har insett sina egna begränsningar på producent-arrangörssidan och koncentrerar sig inte heller så mycket på att titta inåt i sin egen organisation i onödan.

Kultur måste få kosta mer och att det är viktigt att inte fastna i tröttsamma uträkningar om huruvida dessa pengar är bra investerade i ett simpelt kortsiktigt näringslivstänkande, eller jämförelser vad pengarna kunde ha använts till istället.

Lunds kulturhus Mejeriet har kompletterats med nya intilliggande byggnader på områden runt om Mejeriet: Södra lekplatsens östra del och Stadsparkens sydöstra hörn.

Dessa drivs tillsammans av kommunen, Mejeriet och diverse andra kulturaktörer och inhyser en mängd olika funktioner: en mycket stor sal för sittande publik som kan anpassas för att användas till olika konstformer (som exempelvis teaterföreställningar, konserter i olika genrer, dansföreställningar, filmvisningar o s v), några mindre scener i varierande storlek, kulturinkubator, konstnärateljéer, kontor för kulturföretagare och kulturföreningar, utställningsmöjligheter för konst, restaurang. Listan kan göras lång.

Ett ekologiskt helhetsperspektiv sätts i fokus i planering, bygge och verksamhet. Det hela anläggs så att det även öppnar sig mot parken utan att förstöra den och i anslutning anläggs en kreativ lekplats för barn och en mindre skatepark för ungdomar. Tillsammans med Mejeriet kommer detta nya att bilda ett oslagbart kulturområde som dessutom bildar en intressant kultur-fritidtriangel med Arenan och Högevallsbadet.

Vid annan placering av något liknande kommer man riskera att få problem på innehållssidan så att det hela på sikt förvandlas till ett ointressant ställe. Genom min föreslagna placering kommer det nya och Mejeriet kunna lyfta varandra på ett positivt sätt. Det hela kräver kanske en längre analys och argumentation, men det är det inte plats för här, jag hoppas man förstår huvudspåret.

Jag ser gärna en mindre investering i biografen Kino för att lyfta den till en bättre mötesplats och arena för film. Bygga två nya salonger på taket samt en stor övre foajé med möjligheter till utställningar, servering, föreläsningar mm.

Deltagare

Tiina Rosenberg: professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
Lars Diurlin: Chef för Fantastisk Filmfestival.
Cecilia Nelson: Tidigare konsthallschef på Lunds konsthall.
Fredrik Jönsson: Ordförande för Kulturmejeriet.
Patrik Svensson: medarbetare på Sydsvenskans kulturredaktion.

Snabbsökning på Sydsvenskan.se

Kultur & Nöjen
0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Lundakorrespondens"?

  • Visst finns det renar i Umeå!
  • Rennäringen har expanderat under 60 år och tränger regelbundet in i trädgårdarna i stadens utkanter. En expansion in i stadens centrum 2014 är logisk. Rennäringen kostar övriga medborgare 500 miljoner årligen i stöd, någon miljard i markskador, 2000 svåra bilolyckor. Den skulle behöva reformeras till gårdsbruk för att anpassas till sin historia och till den moderna välfärdsstaten. Berth Hägglund och Östen Lundberg har belyst problematiken. Bo Norberg, red www.rondellen.net
  • Bo Norberg
  • söndag 13 september 2009 kl 14:23

  • Renar i Umeå
  • Det finns renar vintertid, alldelens utanför Umeås stadsgränser! Enligt de gammla "Lappskattelanden" ska de inte vara där, men renhjordarna har "växt ur" sina gammla områden. Rennäringen utgör bara ca 10% av Samernas levnadssätt, resten lever som vanliga "svenssons". Så det bor och arbetar nog rätt mycke Samer i Umeå.
  • Marianne Johansson
  • tisdag 15 september 2009 kl 11:38

  • Märkligt
  • Känns rätt fånigt att låta en person som skriker 'fuck you' 'fuck you' 'fuck you' till studentkulturen vara den som 'sakligt diskuterar' densamma...
  • Staffan
  • fredag 18 september 2009 kl 20:36
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu