Mission impossible

Om det går åt helvete med klimatet kan världens ledare åtminstone inte säga att de missat budskapet från världen. Inför klimatmötet i Köpenhamn om en dryg månad är det inflation i kampanjer av typen: ”stoppa klimatförändringarna innan det är för sent!”.

Förra helgen genomfördes den mest välspridda politiska manifestationen i historien när människor på fem tusen platser i 181 länder manifesterades siffran 350. Skolbarn i Etiopien, dykare vid Stora barriärrevet och bergsklättare på Himalaya poserade alla med denna lätt obskyra siffra. 350 syftar på den mängd koldioxid – räknad i miljondelar – som enligt den senaste forskningen utgör gränsen för om vi kan rädda planeten från total överkokning. I dag är koldioxidhalten uppe i 387 miljondelar och att sänka denna siffra kan inte beskrivas som annat än ett ”mission impossible”.

Syftet med manifestationen var inte så mycket att tvinga fram det omöjliga i Köpenhamn som att ge världens befolkning möjlighet att avgöra om ett eventuellt klimatavtal kommer att ta oss ner till 350 eller inte.

När Köpenhamnsmötet är över och Fredrik Reinfeldt med kollegor buas ut av världen för att de inte lyckades nå målet börjar den hårda kampen om att genomföra det som 350 miljondelar koldioxid innebär i realpolitik.

Samtidigt som de kreativa manifestationerna pågick i lördags startade ytterligare en klimatkampanj, Nödstopp!, som till skillnad från sina systerkampanjer har ett uppfriskande nytänk som innehåll. Analysen är att makthavarna verkar tro att de har fått makten mot ett löfte om att förse sina väljare med ständigt ökande materiell levnadsstandard. Men eftersom ökad produktion av varor och tjänster också ökar koldioxidhalten och vi behöver konsumera mindre för att nå ner under 350-strecket måste makthavarna också få veta att det finns de som är beredda att göra detta. De som går med i kampanjen lovar därför att de fram till den 18 december (när Köpenhamnsmötet slutar) inte kommer att konsumera för mer än vad man kan göra om man lever på socialbidrag.

Knappast ett budskap som pr-byråer drömmer om att få sälja in och långt ifrån Naturskyddsföreningens pågående ”Tänk om”-kampanj som försöker motivera folk till att ha rätt tryck i bildäcken eftersom det minskar utsläppen med 119 kg och sparar 600 kronor om året. Pengar som exempelvis kan spenderas på en Ipod (ger 30 kg i koldioxidutsläpp) eller en enkel flygresa till Berlin (240 kg).

Naturskyddsföreningen lär inte vilja ta i Nödstopp-kampanjen ens med tång, även om denna kampanj åtminstone gör ett försök att klara ”mission impossible”.

Hittills har drygt 200 personer anslutit sig till Nödstopps upprop som sprids via hemsidor och Facebook. Klimataktion, som driver kampanjen, kämpar i motvind. Men som allt fler börjar inse: Det handlar inte om att göra det politiskt möjliga utan det vetenskapligt nödvändiga.

David Jonstad

chefredaktör på Klimatmagasinet Effekt