Blodsband i Buenos Aires

För trettio år sedan mördades den argentinska konstnären Susana "Piri" Lugones, torterad med samma metoder som hennes far en gång uppfunnit.

Hennes farfar poeten Leopoldo Lugones var känd lika mycket för sina verk som för sin stormiga ideologiska resa. Den började i socialismen och slutade i fascismens utkanter via en mellanlandning i liberalismen. I resans slutskede proklamerade poeten att "svärdets timme” var inne, då han 1930 gav sitt stöd till Argentinas första fascistiska militärkupp. Ett ställningstagande han sedan skulle ångra så mycket att han tog livet av sig. Då visste han inte att det ideologiska svärdet han lyft skulle leda till barnbarnets död fem decennier senare.

Susana Lugones pappa ”Polo” Lugones var polischef under diktaturen och gick till historien som något av en grymhetens avantgardist. Han uppfann flera tortyrmetoder som kom att användas så sent som under Argentinas senaste diktatur. En av hans mest kända uppfinningar var elchocker mot känsliga kroppsdelar, "la picana electrica".

På 1970-talet gick Susana Lugones med i vänstergerillan Montoneros. Innan dess hade hon fungerat som en konstnärlig mentor för delar av 1960-talets litterära sfär i Argentina. Känd för sin syrliga humor. På hennes fester i stadsdelen Caballito brukade några av Buenos Aires mest kända kulturpersonligheter dyka upp, däribland Noé Jitrik, León Rozitchner, Osvaldo Lamborghini och Rodolfo Walsh.

– Susana Lugones, dotter till torteraren, poetens barnbarn, brukade hon presentera sig.

24 december 1978 blev Susana Lugones arresterad av militärjuntan i en lägenhet i stadsdelen Barrio Norte. Hon torterades med samma elektriska tortyrmetoder som pappan hade uppfunnit, och ska enligt vittnen ha häcklat torterarna fram till slutet ett år senare, ”ni kan inte ens tortera som min pappa”.

Efter decennier av diktaturer och ekonomiska kriser har det tidigare invandrarlandet Argentina förvandlats till ett utvandrarland, med närmare 807 000 argentinska medborgare boende främst i Europa, USA och Israel. Var och en med sin unika historia Men få historier sammanfattar det argentinska samhället i synnerhetet, och det sydamerikanska i allmänhet, bättre än Lugones-generationerna. Samhällen som indirekt dödar sina barn.

En timme från Buenos Aires via Rio de la Plata har Uruguays invånare nyligen gått till val, och röstat för att behålla immuniteten för de militärer som begått brott under diktaturen. Både i Argentina, Uruguay och Chile har förvånansvärt få förövare ställts inför rätta. Om något, en signal om selektiv glömska. Och ännu ett hot mot kommande sydamerikanska generationer.

Federico Rodriguez Moreno

journalist på Sydsvenskan