Artiklar som berör detta
En uttråkad överklassflicka lockas ned i ett kaninhål och kommer till främmande världar. Hon dricker ur förbjudna flaskor men är hela tiden artig och korrekt. Och inte räddas hon av någon prins.
Vad är det egentligen med Alices eskapistiska fantasier i det viktorianska
England som får Tim Burton att spöka ut Johnny Depp till hattmakare i
rasande röd kalufs? Som får Stella McCartney att designa kaninberlocker och
resten av modeindustrin att haka på?
– ”Alice i Underlandet” är tidlös då den i sig själv upphäver tiden. Man kan
placera den i engelsk viktoriansk tid men det är en fantasiberättelse som
man enkelt kan översätta till sin egen tid. Frågorna Alice behandlar är
frågor vi alla grubblar över, säger Boel Westin, litteraturprofessor vid
Stockholms universitet.
Enligt myten tog författaren Lewis Carroll, som egentligen hette Charles Dodgson och var en pedantiskt lagd matematikprofessor i Oxford, med sin vän prästen Liddells tre döttrar på utflykt. I roddbåten, medan solen gnistrade i ikapp med stänken från årorna, tjatade den tioåriga flickan Alice Liddell på honom att han skulle berätta en historia. Tre år senare, 1865, kom boken ut.
”Alice i Underlandet” blev världshistoriens mest lästa barnbok, fram till
Harry Potter. Den har översatts till 125 språk och tecknats av 200
illustratörer. Och så har den analyserats och tolkats.
– Man får nya insikter beroende på vilket sammanhang man själv befinner sig i.
Själva historien följer mönstret i andra äventyrsberättelser, men idévärlden
är väldigt rörlig. Det finns otroligt mycket skrivet och den inbjuder till
analyser av alla tänkbara slag, säger Boel Westin.
På 1930-talet tog freudianerna sig an boken. Den första analysen handlar om scenen då Alice simmar i en sjö av tårar. Symboliken är övertydlig: tårarna är fostervatten och Alice föds på nytt.
På 1960-talet gjorde bandet Jefferson Airplane den psykedeliska låten ”White
Rabbit”, om de hallucinatoriska upplevelser Alice får när hon äter svamp och
dricker mystiska vätskor. En strof i låten fick sedan ge namn åt boken ”Go
Ask Alice” (1971), som ska vara en dagbok skriven av en uttråkad
tonårsflicka som dog av drogmissbruk.
– ”Alice i Underlandet” kan läsas med olika glasögon. Psykoanalytiskt, med
drömmar som förvandlande kraft. Man kan diskutera existensen och hur hennes
kropp förvandlas när hon dricker eller äter olika saker. Det finns en
ständig rörelse, logiken upphör och ingenting är säkert, säger Boel Westin.
Hur revolutionerande var Alice när boken först kom ut?
– Litteratur som gavs ut för barn i det viktorianska England, var inte lika
didaktisk och uppfostrande som man kan tro. Men boken var annorlunda.
Oavsett vad det beror på är det spännande att den handlar om en flicka och
att den trots det inte är könsbunden. Alice klarar sig alltid själv och
behöver inte räddas av någon prins.
Du har skrivit att ”Alice i Underlandet” upphäver tingen, tänkandet och
medierna. Hur menar du då?
– Varje tid har sin egen Alice. Det är ett bevis på hur flerdimensionell
texten är. Den kan läsas i dubbla plan. Resor i en yttre värld och resor i
det inre. Tiden då den skrevs var européerna intresserade av exkursioner och
man sökte sig till andra världar. Det, och utforskandet av det vi har inom
oss – där ser jag något intressant, säger Boel Westin.
Förutom symboler hade ”Alice i Underlandet” ett nyskapande språk. Ordet wonderland myntades och begreppet rabbit hole refererar numera till vilken port som helst som leder in till en annorlunda värld. I Tim Burtons 3D-version är Alice inte längre ett drömmande barn, utan i 20-årsåldern. Kanske kan man tolka den aktuella vurmen för kaninhål och galen tebjudning med Johnny Depp som ett sätt att retas med nutidsmänniskans jakt på ständig spänning och stimulans.
Vad beträffar verklighetens Alice, Alice Liddell, vaknade hon upp från fantasierna precis som sin namne i sagan. När hon blev tonåring tröttnade hon på Lewis Carroll och hans historier. Istället blev hon vad omgivningen förväntade sig, en fin dam. På ålderns höst sålde hon sin handskrivna version av boken, som hon fått i gåva av Carroll. Den auktionerades bort till högstbjudande för 15 400 pund.
Skrevs av Lewis Carroll (Charles Dodgson) 1865. Den första svenska utgåvan
hette ”Alices äfventyr i Sagolandet”.
Fortsättningen, ”Alice i Spegellandet”, kom 1871.
I Sverige kommer boken i år i ny översättning med nya illustrationer.
Översatt till 125 språk, illustrerad av över 200 konstnärer.
Den mest kända filmatiseringen är Walt Disneys version från 1951.
Tim Burton
Amerikansk filmregissör och producent, född 1958.
Har gjort bland annat ”Edward Scissorhands” (1990), ”Ed Wood” (1994), ”Sleepy
Hollow” (1999), ”Apornas planet” (2001), ”Big Fish” (2003), ”Kalle och
chokladfabriken” (2005).
Aktuell med: ”Alice i Underlandet” har premiär 5 mars, med bland andra Johnny
Depp, Anne Hathaway, Alan Rickman och Mia Wasikowska i huvudrollerna.
Mer Alice på film
I filmen ”Spirited Away” finns en häxa som liknar hertiginnan i ”Alice i
Underlandet” och som har en baby precis som hertiginnan.
I filmen ”Matrix” använder karaktären Morpheus metaforen ”kaninhål” när han
ger Neo möjligheten att komma till ”den riktiga världen”.
Alice i konsten
Den Stockholmsbaserade konstnären Per Stenborg blev som barn betagen av det
gränslösa i sagan om Alice. En känsla som stannat hos honom och fått uttryck
i målningen ”Go Ask Alice”, som han gjorde 2007–2008.
– Jag uppskattar mycket som sprungit ur historien, till exempel filmen ”Alice”
av Jan Svankmajer. När jag gjorde min målning ”Go Ask Alice” var det tre
skilda verk som influerade mig. Primärt var jag intresserad av Charles
Dodgsons (Lewis Carroll) fotografier av flickan Alice Liddell. Min målning
associerar även till den hypnotiserande låten ”White Rabbit” av Jefferson
Airplane och dagboken ”Go Ask Alice”
Hur yttrar det sig i motivet och stilen?
– Målningen ”Go Ask Alice” består av sex sektioner, en del föreställer en
naken ung kvinna liggande utslagen över ett hjärter dam-spelkort. Målningen
domineras av Alice Liddell stående till höger, avmålad från ett av Dodgsons
fotografier. Färgvalet och stilen har influerats av psykedelian i både
Carrolls berättelse och i sextiotalets drogvärld.
Varför inspirerar ”Alice i Underlandet”, tror du?
– Ett svar kan vara att den gränslösa fantasin öppnar upp ens hjärna på ett
fängslande vis, något som min målning också handlar om.
Alice i litteraturen
En flicka som agerar vägvisare i ett slags underland, åt en man som inte vet
vad han ska göra i sitt liv. Det är intrigen i flera av den japanske
författaren Haruki Murakamis romaner och man kan tro att han inspirerats av
Lewis Carrolls klassiker.
– Murakami refererar aldrig själv till ”Alice i Underlandet”, men det ligger
nära till hands. Det är en liknande föreställningsvärld, säger Monica Braw,
författare, historiker och Japanexpert.
– I boken ”Hardboiled Wonderland and the End of the World” hänvisar han redan
i titeln till ett underland. Men mycket hos Murakami är hämtat ut japanska
folksagor. Han har sagt i en intervju, där han refererade till Orfeus-myten,
att man i den japanska kulturen inte behöver hitta på en annan värld för att
komma till en alternativ verklighet. Man har närmare till och är öppnare för
fantasivärldar än i västvärlden. Spökhistorier tas på allvar.
Men ”Alice i Underlandet”-konceptet fungerar i västvärlden just nu?
– ”Alice i Underlandet” passar bra in i den väldiga fantasyboomen. Ungdomar
idag har ett stort behov av att hitta en fantastisk värld. Se hur verklig
fantasivärlden är i filmen ”Avatar”, varenda litet blad är perfekt
utmejslat. Det är en fantasivärld man verkligen kan tro existerar.
Alice i modevärlden
Det är ingen slump att modereportagen svämmar över av ”Alice i
Underlandet”-referenser just i år. Verklighetsflykten är en tacksam
inspirationskälla även för modeskapare. Det svenska klädmärket Minimarket
gjorde en ”Alice i Underlandet”-inspirerad kollektion redan förra året.
Hur såg era Alice-kläder ut?
– Vi jobbade med olika klara färger, röd, grön och blå. Det var mycket blusar
och sådana detaljer. Flera Disneyaktiga kostymer, västar och skjortor, fast
i feminina versioner. Vi hade två knappar i ryggen på kavajer precis som
kaninen har. Den tydligaste kopplingen var en T-shirt med The Cheshire Cat
och hans stora leende, säger Sofie Elvestedt, en av Minimarkets grundare.
Vilken känsla ville ni få fram?
– En slags fascinerande blandning av obehag och paradis.
– Vi hade en jätterolig tebjudning på NK när kollektionen kom. Med två meter
höga spelkort och gammaldags teserviser. Så fick pressen komma och käka
kakor.
50% är glada
0% är likgiltiga