Mästerverk för miljarder i skafferiet

Utställningen ”And There Was Light” beskrivs av arrangörerna som unik; första gången som man i stor skala har samlat ihop verk av och runt de tre berömda italienska renässanskonstnärerna till en enda utställning.

Experterna Francesco Buranelli och Alessandro Vezzosi står bakom produktionen, som efter Göteborgsgästspelet ska turnera runt i världen i åtta år. Verken på utställningen värderas tillsammans till ca två miljarder kronor och ett stort säkerhetspådrag följde transporten till Göteborg.

En speciell plats på utställningen har målningen ”La bella principessa”, ett verk av Leonardo da Vinci. På utställningen berättas historien om hur tavlan nyligen upptäckts och knutits till Leonardo, bland annat genom att hans egna fingeravtryck finns på den.

För övrigt används i Göteborg modern teknik för att berätta historien om de tre konstnärernas liv och verk, hur de konkurrerade med varandra och vad deras insatser betytt för utvecklingen inom konst, vetenskap och arkitektur.

– Jo, visst har de tre fortfarande stor betydelse, säger Susanna Slöör, ständig sekreterare i Kungliga Konstakademien och själv målare.

– Hos dem lades grunden till hur man skapar en bild, här skapades traditioner och konventioner som även dagens konstnärer måste förhålla sig till. Renässansmästarna hämtade ju sin inspiration från romarriket och romarna i sin tur hade tagit intryck av grekerna.

Susanna Slöör, som själv ska resa till vernissagen i Göteborg i morgon, tycker det är viktigt att konstnärer återkommer till Michelangelo & co:s bildsamling, lär sig och inspireras. Hon kallar renässansmästarnas produktion ”skafferiet”.

– Även om konceptet, tankarna, bakom konstverken har försvunnit med tiden är själva uttrycket i bilderna fortfarande aktuellt. De här konstnärerna avbildade verkligheten, men de var inga fotografer, de gjorde också sina konstnärliga tillägg, tolkade och analyserade omvärlden. Under den här epoken på 1400–1500-talet låg faktiskt bildkonsten före filosofin och vetenskapen, när det gällde att betrakta sin omgivning.

Text: Alexander Agrell