Vi är på väg in i ett samhälle där allt mer information blir digital och tillgänglig överallt, tack var olika typer av mobil teknologi. Det är en utveckling på gott och ont, skriver Simon Winter och Per Johansson.
Våra mobiltelefoner håller på att bli så viktiga för oss att 70 procent i en engelsk undersökning 2002 sa att de hellre skulle tappa plånboken än mobilen. Anledningen till detta är ju förstås informationen i telefonen snarare än att telefonen skulle vara förskräckligt dyr. Och vi kan förvänta oss att våra kommunikationshjälpmedel kommer att bli ännu viktigare när vi snabbt passerar generation efter generation av mobil teknologi.
Den förändring vi går igenom och som just nu symboliseras av 3G-lanseringen sträcker sig långt utöver mobiltelefonin, samtidigt som det är just den platsoberoende tillgången till data som är nyckeln till vad som nu händer.
Informationssamhället kommer till oss från flera håll. Inom i princip alla verksamheter genomförs en digitalisering av den information som används. Samtidigt blir det allt lättare att överföra informationen mellan olika system. Förutom ren mobiltelefoni av olika generationer håller även andra teknologier snabbt på att mogna: trådlösa nätverk (WiFi), Bluetooth, GPS, delvis RFID (Radio Frequency Identification).
Samtidigt mognar också datorer och mobila terminaler. Många datorer har flera olika kommunikationskanaler inbyggda, och mobilerna å sin sida liknar mer och mer datorer, med fullfjädrade operativsystem som Symbian eller Windows Mobile. Flera SonyEricsson-telefoner läser redan Word-dokument.
Just nu kommer det så många kombinations- och hybridprodukter, att det är mycket svårt att ge en nyanserad bedömning av hur informationsanvändningen kommer att se ut om bara något år.
Det är lätt att tänka sig en mängd scenarion, där mobil teknologi både räddar liv och gör dem lättare och intressantare, men det finns även skäl att inte oreflekterat anamma alla nya tjänster och produkter. Den främsta grunden till detta är att den digitala informationen i sig beter sig på ett sätt som vårt samhälle och våra sociala strukturer inte är beredda på. Några exempel:
1. Digital information kan reproduceras utan kvalitetsförluster. Det innebär bland annat att det inte blir någon skillnad på kopia och original, och att den som blir bestulen på information inte behöver märka det eller bli lidande av det - förrän informationen används.
Informationen kan publiceras i olika sammanhang och det är svårt att visa var den kom ifrån, eller vem som ligger bakom publiceringen. Det är också lätt att på maskinell väg framställa fejkad information - förtal eller falska uppgifter av olika slag, där det är svårt att ens visa om den är korrekt eller förfalskad.
2. Det är lätt att information läcker mellan olika system. Information som har samlats in för ett syfte kan lätt användas för ett annat, utan att det sker någon granskning och rimlighetsbedömning av den, vilket ofta sker i ett system där människor är "noder" i informationsnäten. Många gånger ligger också den personliga integriteten i vågskålen utan att man vet om det.
Dessa fenomen har varit kända länge men det är först nu, när digital information börjar bli mobil i realtid, som dess potential tvingar fram åtgärder. De mest kännbara åtgärderna kommer inom områden som äganderätt (Digital Rights Management, patent) och säkerhet, just de områden där vårt handhavande av information i den analoga världen, ligger väldigt långt från hur det ser ut i den digitala.
Äganderätten blir ju helt annorlunda i en värld där ingen egentligen lider av att alla kan få del av informationen - den ursprungliga ägaren har ju ändå informationen kvar. Samtidigt är inte information ett ting. Om man ger någon samma information två gånger har den inte samma värde båda gångerna. Och för att någon ska vara beredd att betala för information krävs det oftast att inte alla andra redan har tillgång till den.
Exemplen kan mångdubblas på hur den till stor del analoga informationsverklighet vi lever i nu skiljer sig från ett snabbt kommande samhälle med kraftigt digitaliserad information, lätt tillgänglig via mobila terminaler överallt. Trots att det idag finns fler personer än någonsin som kan programmera, är det inte många som ser på den framväxande informationsekologin som helhet. Det kan vara hög tid att påbörja ett folkbildningsprojekt om vår nya livsmiljö. Konsekvenserna av att bara trycka "OK" blir allt mer oöverskådliga.
SIMON WINTER
interaktionsdesigner, lektor
i medieteknologi vid Växjö universitet
PER JOHANSSON
lektor i humanekologi vid Lunds universitet
Se även webbplatsen infontology.org