Går det att tvinga populära fiktiva platser över fiktionens gräns? Springfield – Oskarshamn, kanske? Nja. Men Macondo då, byn i Gabriel García Márquez ”Hundra år av ensamhet”, det måste ju vara författarens födelsestad, Aracataca? 2006 utlyste i alla fall stadens borgmästare en folkomröstning för att ändra stadens namn till just Macondo. Bra försök, men Macondo har ännu inte materialiserats.
En av de mest älskade svenska fiktiva platserna är Viveca Lärns Saltön. Västkusten vet vi, till och med Bohuslän. Sedan upphör spåren. Men inte om man vänder sig till Googles karttjänst. Gör en sökning på Skaftölandet, ön där tv-serien spelades in, och namnet ”Salto” uppenbarar sig mystiskt nog på kartan över den plats som enligt Lantmäteriets alla data ska heta Skaftölandet.
Om man skapar alla tänkbara förutsättningar för platsens existens, vad fattas då för att platsen och dess invånare verkligen ska börja existera? Peka ut Bengali på världskartan, och jag kommer börja tro på Fantomen.