Designa din egen bröllopsklänning, lär dig att lägga perfekt makeup och testa att baka en virtuell födelsedagstårta. På en av de många rosaglittriga hemsidorna med så kallade ”girl games” kan unga flickor lära sig både det ena och det andra. Självklart vill en tioårig flicka lära sig skapa snygga mammakläder, eller?
Sedan spelet The Sims kom ut år 2000 har allt fler spelföretag insett att även kvinnor är intresserade av spel, och att det går att tjäna stora pengar på tjejmarknaden. Frågan är om kvinnor vill ha en särskild typ av spel? Kan man prata om ”tjejspel” och ”killspel”?
– Jag tar illa upp av sådana spel och skulle inte ta i dem med tång. Det är inte sådant som behövs. De där rosa och lila så kallade tjejspelen är också ofta av väldigt dålig kvalitet. Precis som att tjejer ska nöja sig med lågkvalitativa Me and my horse-spel?
Elin Stridsberg Weimerbo är 26 år och har spelat tv-spel nästan hela livet. När vi träffas hemma hos henne i Lund är hon rejält nervös inför morgondagen då hon ska åka till Stockholm och tävla i svenska mästerskapen i spelet Battlefield. Ett förstapersonsskjutspel som utspelar sig under andra världskriget, där spelaren använder kulsprutor, handgranater och stridsvagnar för att tillintetgöra fienden. Hon är kapten för ett lag med fyra personer.
– När jag spelar online med andra känner jag ofta press på mig att inte komma sist. För mig är det viktigt att bevisa att jag kan, och att grabbarna faktiskt kan få stryk av en tjej.
Hon tycker att spelbranschen är helt fel ute när den väljer att lansera tjejspel som marknadsförs på ett visst sätt.
– Det är ett billigt och dåligt sätt att försöka nå kvinnor. Det är fördummande när de tror att kvinnor bara gillar en viss typ av saker. Och vad sänder det för budskap? Jag gillar ju vanliga actionspel, är jag mer maskulin då?
Lina Eklund forskar kring virtuella världar och genuskonstruktioner i spel. Hon menar att det är problematiskt att prata om kvinnor som en homogen grupp.
– Olika kvinnor vill ha olika typer av spel, det är självklart. Det finns säkert många som gillar ett spel som Project Runway, men de finns också de som inte gillar sånt, säger Lina Eklund.
Hennes doktorsavhandling vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet innehåller en specifik del om kvinnliga spelare. Att det bara är grabbar som spelar är en myt. Enligt statistik från Dataspelsbranschen är femtio procent av dem som spelar kvinnor. Men varför är de kvinnliga spelarna så osynliga?
– Det anses fortfarande vara nördigt att spela, och den stämpeln kan vara ännu jobbigare för kvinnor. Det är liksom inte ”kvinnligt” att hålla på med spel, och därför kanske man inte pratar om det i samma utsträckning. Många kvinnor identifierar sig kanske inte heller som en gamer, säger Eklund.
De flesta av Elin Stridsberg Weimerbos vänner känner till att hon är spelfantast. Hon driver också en populär blogg som nominerades till årets spelblogg på Dataspelsgalan tidigare i år. Men när hon träffar nya människor är hon återhållsam med att berätta om sin hobby.
– Det är ju inte det första jag berättar direkt. Det finns en hel del fördomar kvar idag. Vissa tycker till exempel att det är barnsligt och slöseri med tid. Jag upplever också att det inte är lika accepterat för en kvinna att sitta och prata om spel.
En del kvinnliga spelare väljer att dölja sitt kön i online-sammanhang. Det gör inte Elin, men hon har förståelse för att vissa gör det.
– När folk upptäcker att jag är kvinna så dröjer det inte länge innan meddelandena dyker upp. ”Har du kamera?”, ”Vill du chatta?” En gång fick jag till och med en bild på ett könsorgan skickat till mig.
Kvinnosynen inom spelbranschen har länge kritiserats. När racingspelet Dirt 2 lanserades marknadsfördes det på spelmässor med en porrstjärna klädd i en T-shirt med texten ”Get dirty” på bröstet. Prisutdelningen på årets dataspelsgala i Stockholm inleddes med ett dansnummer som framfördes av fyra tjejer klädda i hotpants. Spel har genom historien utvecklats av män för män. Trots att fler tjejer spelar idag har inte branschen förändrats mycket. Nittio procent av dem som arbetar med spelutveckling är män. Lina Eklund tycker dock att det går att se en viss förändring i spelens utformning de senaste åren.
– Det finns ju kvinnliga karaktärer nu. Det fanns inte förr, förutom små prinsessor som skulle räddas. Nu finns det fler kvinnliga hjältar. Men de där lättklädda karaktärerna med stora bröst finns absolut kvar. Många manliga karaktärer utformas också på ett stereotypt sätt, men problemet är att de inte skildras som sexuella på samma sätt som kvinnorna.
De flesta inom spelbranschen tycker att det är ett problem att inte fler kvinnor söker sig dit. Och det verkar inte bli bättre. Siffrorna är lika dystra på utbildningarna i landet.
– De får in väldigt få ansökningar från kvinnor. Så vi ser ingen förbättring under de kommande åren, säger Per Strömbäck som är talesperson för samlingsorganisationen Dataspelsbranschen.
De håller just nu på med en undersökning kring vilka spel som kvinnor respektive män föredrar, men enligt Strömbäck är det påfallande små skillnader.
– Det finns en antydan till att kvinnor spelar till exempel pussel- och musikspel i högre utsträckning än män. Men det skiljer väldigt lite.
Martina Johansson är 3D-grafiker och jobbar på spelföretaget Massive Entertainment i Malmö. Hon upplever inte alls branschen som ”grabbig”.
– Många tror nog att det är väldigt tekniskt och att man måste kunna varenda liten del i datorn. Klart att man måste lära sig olika bild- och 3D- program, men det är också väldigt konstnärligt och kreativt. Man kan ju skapa en helt ny värld. Tjejer måste våga, och inte skrämmas av tekniken, den skrämde inte mig.
Hon tycker också att de få kvinnliga karaktärerna i spel ofta är stereotyper ur killars fantasi. Att satsa på särskilda ”tjejspel” är kanske bra till viss del. Men det viktigaste är att göra bra spel överlag, som riktar sig till både män och kvinnor. Elin Stridsberg Weimerbo ser positivt på spelbranschens framtid. När nu fler kvinnor börjat spela så tror hon att fler så småningom kommer att söka sig till branschen. Men marknadsföringen måste förändras, både för spelen och för utbildningarna.
– Bara för att det är ett krigsspel ska det inte rikta sig enbart till män. Det borde läggas mer resurser på att skapa aktiva kvinnliga karaktärer. I många spel kan man inte välja att spela som kvinna, vilket är oerhört tråkigt.
Enligt forskaren Lina Eklund är det inte konstigt att normer som finns i vårt samhälle kring kön och sexualitet följer med oss in i den virtuella världen. Men spelen kan också fungera som en arena för att utmana könsnormer.
– En kvinna kan vara stark och självständig i ett spel, vilket inte alltid är lika lätt i den verkliga världen.