Varför behövs den här boken?
– Av många olika skäl. Framför allt eftersom den går emot en konsensus i
kulturdebatten som i allt för hög grad präglas av ett postmodernistiskt
paradigm.
Vad menar du med det?
– Det finns fundamentala skillnader mellan modernism och postmodernism, men
också likheter, som har att göra med att allt som innefattar en skepsis mot
vår kulturtradition är bra. Debatten utgår från vissa kardinalbegrepp som
"gränsöverskridande" och "nyskapande".
Varför är det inte bara bra?
– Därför att bra kultur bärs fram av en traditionsmedvetenhet och ett aktivt
förhållande till kulturtraditionen.
Så du menar att man hamnar politiskt eller estetiskt fel om man glömmer det?
– Nej, men man missar värdet av en aktiv relation till det förflutna. Man har
värdesatt brottet med det förflutna för högt.
Hur arbetade du med antologin?
– Det har ju varit ett långsiktigt projekt, och det har känts viktigt att
boken också kan erbjuda en del nya texter. Men många har publicerats i Axess
tidigare. Jag har som redaktör för tidningen haft förmånen att få knyta till
mig skribenter som kan formulera sig inom ramen för den här
traditionsmedvetna estetiken.
Visst hade ni ett annat arbetsnamn än "Under omprövning"?
– Ja, vi övervägde "Modernismens svarta bok". Men jag ser ju att modernismen
rymmer mer än brottet mot traditionen, så det var lite för snärtigt. Den här
titeln speglar texterna bättre, och är mer resonerande och prövande.
Vad kännetecknar en riktigt bra text i Axess?
– Det måste finnas en stilistisk spänst i den. Den måste baseras på en
kännedom om kulturtraditioner. Ett visst mått av humor vill jag också gärna
ha.
Tidskriften finansieras av Ax:son Johnson-stiftelsen. Hur är det att ha en
mecenat?
– Jag har kunnat agera fritt och aldrig upplevt någon styrning, men ägarna
valde ju mig eftersom de vet vad jag har för publicistisk idé. Vi har
tillräckligt med pengar för att göra en bra tidning, men jag kan inte göra
vad som helst. Jag har också en budget att följa.