Varje kommun ska ha ett kommunalt folkbibliotek, enligt bibliotekslagen. I
större kommuner finns ofta ett huvudbibliotek och flera filialer. Men
antalet minskar och fortsätter utvecklingen i samma takt kommer mer än vart
tredje bibliotek att ha försvunnit år 2020 jämfört med 1995.
Kungliga biblioteket, som har sammanställt statistiken, kan inte säga vad
minskningen beror på eller vilken typ av bibliotek det handlar om. Det är
kommunerna som ansvarar och bestämmer över sina folkbibliotek. Förklaringar
kan vara att folk flyttar till storstäderna, besparingar eller att
kommunerna vill koncentrera verksamheten till ett centralt placerat
bibliotek och på så vis effektivisera resurserna.
– Det kan ju vara alldeles nödvändigt att lägga ner en filial. Människor
kanske har bosatt sig i andra områden och det kan finnas strukturella
förändringar som gör att just den filialen inte är så lämplig att ha kvar.
Det behöver inte bara vara av besparingsskäl, utan jag hoppas att det minst
lika ofta är av strategiska skäl, säger Gunilla Herdenberg, chef för
avdelningen för nationell samordning på Kungliga biblioteket i Stockholm.
Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, tycker att
utvecklingen kan vara rationell ur bibliotekens perspektiv. Om biblioteken
får mindre resurser i en kommun kan kvaliteten upprätthållas på färre
ställen.
– Utifrån ett samhällsperspektiv tror jag att det här är oerhört allvarligt,
eftersom man kan se att i takt med att biblioteken blir färre så minskar
biblioteksbesöken. Man ser att läsningen bland barn minskar. Man vet bland
annat från Skolverkets undersökningar att barns tillgång till ett bibliotek
och att använda sig av ett bibliotek har en väldigt stor betydelse för
läsutvecklingen, säger han.
Antalet lån har sjunkit med tio procent sedan 1995 och besöken på biblioteken
har minskat något. Förra året var 29 procent av Sveriges befolkning aktiva
låntagare, vilket innebär att de hade gjort minst ett lån, omlån,
återlämning eller reservation under året. Samtidigt besöker tiotusentals
låntagare numera biblioteket via internet.
– Information går att nå på många andra vägar än att man nödvändigtvis går och
lånar en faktabok, säger Gunilla Herdenberg på Kungliga biblioteket.
En undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet har gjort visar
att andelen av befolkningen som uppger att de besöker ett bibliotek minst en
gång per år har sjunkit. Förra året sjönk siffran under en historisk gräns:
numera säger mindre än hälften av Sveriges befolkning, bara 46 procent, att
de har gått till biblioteket det senaste året.
– Andelen av befolkningen som säger att de besöker ett bibliotek sjunker
stadigt, vilket betyder att klyftorna i biblioteksanvändning ökar. De som
besöker ett bibliotek ofta, som ofta är personer med hög utbildning, besöker
biblioteken allt mer medan andra befolkningsgrupper besöker biblioteken i
mindre och mindre utsträckning, säger Niclas Lindberg.
Samtidigt som antalet filialer bli färre ökar möjligheten att låna böcker på
andra ställen, som bokkassar på förskolor, äldreboenden eller
arbetsplatsbibliotek. Därför registreras färre lån. Dessutom blir det
vanligare att filialer integreras med skolbibliotek.
Sydvästra Skåne går emot trenden. Sedan 2006 har ingen filial försvunnit i
sydvästra Skåne. Malmö har istället fått ytterligare en filial: mötesplatsen
Garaget.