Lennart Persson har läst 55 reportage och krönikor som visar vägen mot
musikens kärna.
Det är extremt svårt att greppa ett musikutbud som i dag är oändligt; så
tillgängligt i våra datorer att det blir näst intill otillgängligt.
Information förvandlas till desinformation. Jag talade med författaren och
musikälskaren Bengt Ohlsson om just detta och han jämförde upplevelsen av
att stå inför denna bottenlösa digitaliserade musikskatt med ”den där gamla
zigenarförbannelsen om att helvetet är den plats där alla ens önskningar går
i uppfyllelse”. Han önskade sig istället att gå därifrån ”med något man inte
ens visste att man önskade sig”.
En notis i en engelsk tidning understryker detta moderna dilemma. Den
brittiska copyrightbyrån MCPS/PRS, motsvarigheten till vårt Stim, har
undersökt utbudet av lagligt nedladdningsbar musik. Och hur detta används.
Resultatet visar att av de tretton miljoner låtar som var tillängliga under
år 2008 så var det mer än tio miljoner som aldrig laddades ned en endaste
gång. 80 procent av de genererade intäkterna kom från bara drygt 50 tusen
låtar – av tillgängliga 13 miljoner!
Detta sorgliga faktum kan inte skyllas på att folk i dag är mindre nyfikna och
mindre intresserade av musik, snarare att uppgiften att navigera oss igenom
vår musikaliska samtid och dåtid har blivit oss övermäktig.
Vi behöver mer än någonsin vägvisare: kunniga, upptäckarglada, undersökande,
entusiasmerande skribenter och radio/tv-journalister som kan hjälpa oss att
bredda och fördjupa vårt musiklyssnande. För att det finns så fruktansvärt
mycket kul där ute, gömt bakom allt det vi tvångsmatas med i folklighetens
namn.
Oxford American, ett av USA:s
piggaste litterära magasin, har i princip årligen sedan mitten av
nittiotalet ägnat ett av sina nummer åt den amerikanska Söderns
musiktradition, i dess nutid och forntid. Och som för att bekräfta min
känsla av att det finns ett djupt intresse av att upptäcka det som befinner
sig vid sidan av mainstream-floden så är det just dessa musiknummer som
säljer allra bäst. De flesta av dem är sedan länge slutsålda och många av de
tidiga kostar numera hundratals dollar på samlarmarknaden.
Därför har förlaget nu samlat 55 av de reportage och krönikor som genom åren
har introducerat oss läsare för artister och karriärer, både självlysande
och orättvist bortglömda, som har gjort våra liv lite rikare. Texter som har
grävt lite djupare. Som oftast är så välskrivna att man läser dem oavsett
ens intresse för ämnet. Som har blottlagt musikens kärna, dess ständigt
skiftande motivationsgrund. Som har påmint oss om musikens kraft och varför
den fortfarande har oss i ett så fast grepp.
Texterna spänner över ett befriande brett spektrum. Från Carol Ann Fitzgeralds
självbiografiska berättelse om lesbiska erfarenheter med ett soundtrack av
Bessie Smith i bakgrunden till Cynthia Shearers personliga undersökning av
Port Arthur, staden där Janis Joplin växte upp och grundlade en grundmurad
önskan om att fly bort.
John T Edge intervjuar Mama Louise Hudson, den svarta, men ”färgblinda”
restaurangägaren som höll liv i ett ungt och fattigt Allman Brothers Band.
Första gången de kom till hennes lilla soul food-ställe i centrala Macon och
bad om mat på kredit satte hon fram två tallrikar och sex gafflar på bordet.
Diane Roberts förklarar varför vi hatar att älska låten ”Sweet home Alabama”
och Joseph G Tidwell intervjuar rockabillypionjären Carl Perkins under den
fantasieggande rubriken ”How a one-legged chicken led the way to rock & roll
heaven”.
Att läsa dessa texter är att upptäcka ett annat Amerika, men de blir också en
påminnelse om hur mycket mer sammansatt och intrikat mänskligt
musikbyggandet är än vad man kan förledas tro om man studerar dagspressens
nöjessidor.
Lennart Persson, musikskribent