Det är extremt svårt att greppa ett musikutbud som i dag är oändligt; så tillgängligt i våra datorer att det blir näst intill otillgängligt. Information förvandlas till desinformation. Jag talade med författaren och musikälskaren Bengt Ohlsson om just detta och han jämförde upplevelsen av att stå inför denna bottenlösa digitaliserade musikskatt med ”den där gamla zigenarförbannelsen om att helvetet är den plats där alla ens önskningar går i uppfyllelse”. Han önskade sig istället att gå därifrån ”med något man inte ens visste att man önskade sig”.

En notis i en engelsk tidning understryker detta moderna dilemma. Den brittiska copyrightbyrån MCPS/PRS, motsvarigheten till vårt Stim, har undersökt utbudet av lagligt nedladdningsbar musik. Och hur detta används. Resultatet visar att av de tretton miljoner låtar som var tillängliga under år 2008 så var det mer än tio miljoner som aldrig laddades ned en endaste gång. 80 procent av de genererade intäkterna kom från bara drygt 50 tusen låtar – av tillgängliga 13 miljoner!

Detta sorgliga faktum kan inte skyllas på att folk i dag är mindre nyfikna och mindre intresserade av musik, snarare att uppgiften att navigera oss igenom vår musikaliska samtid och dåtid har blivit oss övermäktig.

Vi behöver mer än någonsin vägvisare: kunniga, upptäckarglada, undersökande, entusiasmerande skribenter och radio/tv-journalister som kan hjälpa oss att bredda och fördjupa vårt musiklyssnande. För att det finns så fruktansvärt mycket kul där ute, gömt bakom allt det vi tvångsmatas med i folklighetens namn.

Oxford American, ett av USA:s piggaste litterära magasin, har i princip årligen sedan mitten av nittiotalet ägnat ett av sina nummer åt den amerikanska Söderns musiktradition, i dess nutid och forntid. Och som för att bekräfta min känsla av att det finns ett djupt intresse av att upptäcka det som befinner sig vid sidan av mainstream-floden så är det just dessa musiknummer som säljer allra bäst. De flesta av dem är sedan länge slutsålda och många av de tidiga kostar numera hundratals dollar på samlarmarknaden.

Därför har förlaget nu samlat 55 av de reportage och krönikor som genom åren har introducerat oss läsare för artister och karriärer, både självlysande och orättvist bortglömda, som har gjort våra liv lite rikare. Texter som har grävt lite djupare. Som oftast är så välskrivna att man läser dem oavsett ens intresse för ämnet. Som har blottlagt musikens kärna, dess ständigt skiftande motivationsgrund. Som har påmint oss om musikens kraft och varför den fortfarande har oss i ett så fast grepp.

Texterna spänner över ett befriande brett spektrum. Från Carol Ann Fitzgeralds självbiografiska berättelse om lesbiska erfarenheter med ett soundtrack av Bessie Smith i bakgrunden till Cynthia Shearers personliga undersökning av Port Arthur, staden där Janis Joplin växte upp och grundlade en grundmurad önskan om att fly bort.

John T Edge intervjuar Mama Louise Hudson, den svarta, men ”färgblinda” restaurangägaren som höll liv i ett ungt och fattigt Allman Brothers Band. Första gången de kom till hennes lilla soul food-ställe i centrala Macon och bad om mat på kredit satte hon fram två tallrikar och sex gafflar på bordet. Diane Roberts förklarar varför vi hatar att älska låten ”Sweet home Alabama” och Joseph G Tidwell intervjuar rockabillypionjären Carl Perkins under den fantasieggande rubriken ”How a one-legged chicken led the way to rock & roll heaven”.

Att läsa dessa texter är att upptäcka ett annat Amerika, men de blir också en påminnelse om hur mycket mer sammansatt och intrikat mänskligt musikbyggandet är än vad man kan förledas tro om man studerar dagspressens nöjessidor.

Lennart Persson, musikskribent