Som ung försökte jag en tid bo i villa.

En dag såg jag hur grannen kastade in brännässlor i vår trädgård. Han hävdade att han var i sin fulla rätt eftersom nässlorna egentligen hörde hemma hos oss och hade smugit sig över tomtgränsen.

Varför befordrar villasamhällen så ofta rädsla, misstänksamhet och oginhet?

Ett skäl kan vara den på en och samma gång exakta och diffusa gränsen mellan ditt och mitt, gemensamt och enskilt. Min tomt är bara min men mitt sätt att sköta den påverkar också ditt vardagsliv och värdet på ditt hus. Man lever på en och samma gång i skilda och sammanfallande intressesfärer.

I stora städer är skillnaden mellan privat och offentligt skarpare och tydligare och skavsåren därför färre. Undantaget från mönstret är tvättstugan – varken privat eller offentlig och följaktligen en alltid glödhet konflikthärd.

Vellinge kommun har mycket av tvättstuga över sig. Håll luddfiltret rent eller dö!

”Här är friheten större”, hävdar kommunledningen. Man frågar sig då hur friheten definieras i Vellinge. Via kommunens hemsida kan man ta del av visionen, det styrdokument som kommunfullmäktige antog vårvintern 2008. Det är inte en filosofisk avhandling. Men man kan ändå destillera fram ett antal kriterier på frihetliga förhållanden. Naturen ska vara välvårdad och tillgänglig, det ska finnas ”plats för den enskildes kreativitet”, kommunen ska inte sköta allt utan istället vara öppen för ”konkurrens och mångfald” och då behandla "alla utförare lika”. Och så ska skatten vara ”låg”.

Lever kommunen upp till denna sin egen frihetsvision? Kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungmans sätt att hantera etableringen av ett transithem för ensamma minderåriga flyktingar strider på en rad punkter mot styrdokumentet och måste därför mätt med Vellinges egen måttstock stämplas som frihetsfientligt.

En företrädare för ett monopolitiskt politiskt maktetablissemang ville på alla sätt försvåra en entreprenörs försök att öka konkurrensen och mångfalden genom att etablera en verksamhet som kommunen själv inte vill ta ansvar för.

Här krävs uppenbarligen borgerlig ideologisk skolning.

Den perfekta läroboken anlände i dagarna till redaktionen, bokstavligen som ett brev på posten: ”Tankar om borgerliga friheten” av Peter Forsskål, första gången tryckt 1759, nu återutgiven i enlighet med det ocensurerade originalmanuskriptet.

Den knappt tiosidiga pamfletten är en av den svenska liberalismens klassiker. Förlaget Atlantis celebrerar 250-årsminnet av utgivningen genom att i en vacker liten blå volym återge såväl den svenska texten som en engelsk översättning. Också författaren Thomas von Vegesacks informativa bakgrundstext kan läsas både på svenska och på engelska.

Peter Forsskål var prästson från Helsingfors, studerade i Uppsala och i Göttingen, och ägnade sig åt en rad ämnen och vetenskaper, dock främst teologi, filosofi och botanik. Han var en av Linnés lärjungar.

”Tankar om borgerliga friheten” skrevs som en akademisk avhandling, på både latin och svenska, men stoppades av Kanslikollegium. Då kuppade Forsskål. Han lyckades, med hjälp av vissa eftergifter, krångla en svenskspråkig version av texten förbi den statliga censorn varefter han snabbt lät trycka upp 500 exemplar hos boktryckaren Lars Salvius. Författaren hämtade själv omedelbart hela upplagan och spred den till sina vänner. Det var klokt gjort, för kanslikollegium beslöt omedelbart att alla exemplar av boken som kunde påträffas skulle beslagtas.

I några få paragrafer hade Forsskål skalat fram kärnan i den politiska liberalismen: Individen som måttstock, meritokrati, näringsfrihet, tolerans, övertygelsen om yttrandefrihetens och tryckfrihetens fundamentala betydelse och en lika grundmurad övertygelse om det fördärvliga i politisk maktkoncentration.

”Borgerliga frihetens lif och styrka består för den skull uti en inskränkt Regering, och en oinskränkt skriffrihet”, heter det i den centrala slutsatsen.

Hur klarar sig frihetskommunen Vellinge med Peter Forsskål som facit? Ett politiskt styre lika hegemoniskt och självbelåtet som någonsin ett socialistiskt enhetsparti och ett åsiktsklimat som också det för tankarna till ett Tyskland på fel sida muren? För konkreta exempel på det sistnämnda hänvisar jag här till den hot- och hatkampanj som drabbade kd-politikern Anders Alkewall när han för något år sedan väckte frågan om ensamma flyktingbarn. Alkewall lämnade därefter alla sina politiska uppdrag i Vellinge.

Forsskål skulle ha skakat på huvudet – igenkännande. Censurmekanismer kände han till.

Peter Forsskål dog i feber i Jemen 1763, dit han rest som deltagare i en dansk vetenskaplig expedition. Han blev 31 år gammal. Carl von Linné döpte en växt efter sin lärjunge. Det blev en nässla. Forskålea tenacissima.