– Om du står på någons axlar, är du då inte intresserad av vem du står på?
Platon ska man läsa därför att han är en viktig länk i en lång kedja och
därför att han är en av de första som formulerade frågor som fortfarande och
ständigt sysselsätter oss.
Jan Stolpe har just svarat på frågan varför man ska läsa Platon idag. Det han
påstår är lite underfundigare än vad man kanske först anar. Platon betyder
nämligen den bredaxlade på grekiska. Och att han har breda brottaraxlar även
i metaforisk bemärkelse råder det inget tvivel om.
Bara de stora religionernas heliga skrifter, och kanske Platons lärjunge
Aristoteles, kan konkurrera om inflytande på vårt tänkande. Och då ska man
veta att Platon, som föddes 423 år före Jesus, har haft mycket stor påverkan
på till exempel kristendomen.
Den nya svenska översättningen, som består av sex tjocka band på närmre 3 000
sidor, har tagit Jan Stolpe tio år att färdigställa. Känner han lättnad,
saknad?
– Roligt att jag orkade med alltihop. Roligt att ha haft möjlighet att vistas
i sällskap med en riktigt stor författare så länge. När jag var klar med min
översättning av Montaigne tänkte jag: nu skulle jag kunna göra en riktigt
bra översättning av Montaigne! Den känslan har inte velat infinna sig med
Platon, även om jag säkert skulle ändra kraftigt om jag började riva i det
igen. Inför senare nytryck river jag kanske upp hela väven.
Vad har varit svårast?
– Svårast och roligast var att försöka återge de olika stillägen som Platon
svingar sig mellan: enkelt samtalsspråk, berättande prosa, visionärt
poetiskt tal, tung profetisk stil, spelande ironi, parodi på patriotisk
festretorik som i ”Menexenos”, parodierat torrt plikttal som i Sokrates
första tal i "Faidros" …
Vilken är din egen favoritdialog?
– ”Faidros”. Konstnärligt raffinerad, lysande dramatisk. Handlar om skapande,
skrivande, lärande, kärlek och skönhet. Och så bilden av själens tvåspann
med de stretande hästarna Begäret och Aggressiviteten och med kusken
Förnuftet som försöker få ordning på tömmarna.
Det vanligaste upplägget i en platonsk dialog är att Sokrates diskuterar ett
antal filosofiska spörsmål med en eller flera män. Med hjälp av sina frågor
säger han sig föda fram tankar hos sina samtalspartner. Det är lätt att
drömma sig tillbaka till Atens berömda torg, agora. Men tänker man på en ren
och prydlig plats där det lågmält diskuteras bör man nog tänka om.
– Det närmaste jag i verkligheten har kommit min föreställning om agora är nog
Kalitemplet i Calcutta, eller möjligen basaren i Peshawar: larmande,
blodigt, fräna lukter, ohämmad kommers, själafiskare och månglare och
fantaster. Alls icke tyst, alls icke rent. Tänk dig sen att Sokrates står
där i ett hörn med några groupies omkring sig. En yngling ur överklassen med
smeknamnet Den bredaxlade skymtar där.