På Platons breda axlar

Böcker.

Vad är sanning? Vad är det rätta och det goda?

Det finns många försök att besvara de eviga frågorna. Men alla lutar de sig mer eller mindre på Platon, som 2 356 år efter sin död är lika levande som någonsin. Nu finns alla hans bevarade skrifter på svenska i Jan Stolpes översättning.

– Om du står på någons axlar, är du då inte intresserad av vem du står på? Platon ska man läsa därför att han är en viktig länk i en lång kedja och därför att han är en av de första som formulerade frågor som fortfarande och ständigt sysselsätter oss.

Jan Stolpe har just svarat på frågan varför man ska läsa Platon idag. Det han påstår är lite underfundigare än vad man kanske först anar. Platon betyder nämligen den bredaxlade på grekiska. Och att han har breda brottaraxlar även i metaforisk bemärkelse råder det inget tvivel om.

Bara de stora religionernas heliga skrifter, och kanske Platons lärjunge Aristoteles, kan konkurrera om inflytande på vårt tänkande. Och då ska man veta att Platon, som föddes 423 år före Jesus, har haft mycket stor påverkan på till exempel kristendomen.

Den nya svenska översättningen, som består av sex tjocka band på närmre 3 000 sidor, har tagit Jan Stolpe tio år att färdigställa. Känner han lättnad, saknad?

– Roligt att jag orkade med alltihop. Roligt att ha haft möjlighet att vistas i sällskap med en riktigt stor författare så länge. När jag var klar med min översättning av Montaigne tänkte jag: nu skulle jag kunna göra en riktigt bra översättning av Montaigne! Den känslan har inte velat infinna sig med Platon, även om jag säkert skulle ändra kraftigt om jag började riva i det igen. Inför senare nytryck river jag kanske upp hela väven.

Vad har varit svårast?

– Svårast och roligast var att försöka återge de olika stillägen som Platon svingar sig mellan: enkelt samtalsspråk, berättande prosa, visionärt poetiskt tal, tung profetisk stil, spelande ironi, parodi på patriotisk festretorik som i ”Menexenos”, parodierat torrt plikttal som i Sokrates första tal i "Faidros" …

Vilken är din egen favoritdialog?

– ”Faidros”. Konstnärligt raffinerad, lysande dramatisk. Handlar om skapande, skrivande, lärande, kärlek och skönhet. Och så bilden av själens tvåspann med de stretande hästarna Begäret och Aggressiviteten och med kusken Förnuftet som försöker få ordning på tömmarna.

Det vanligaste upplägget i en platonsk dialog är att Sokrates diskuterar ett antal filosofiska spörsmål med en eller flera män. Med hjälp av sina frågor säger han sig föda fram tankar hos sina samtalspartner. Det är lätt att drömma sig tillbaka till Atens berömda torg, agora. Men tänker man på en ren och prydlig plats där det lågmält diskuteras bör man nog tänka om.

– Det närmaste jag i verkligheten har kommit min föreställning om agora är nog Kalitemplet i Calcutta, eller möjligen basaren i Peshawar: larmande, blodigt, fräna lukter, ohämmad kommers, själafiskare och månglare och fantaster. Alls icke tyst, alls icke rent. Tänk dig sen att Sokrates står där i ett hörn med några groupies omkring sig. En yngling ur överklassen med smeknamnet Den bredaxlade skymtar där.

FAKTA/Platon på svenska

Jan Stolpes översättning är den första samlade utgåvan som innehåller alla texter som har tillskrivits Platon (även några som med stor säkerhet författats av efterföljare). Det populäraste av de sex banden har sålt i elvatusen ex och ett par av dem har tryckts om. Serien, som ges ut på Atlantis förlag, inleds med "Sokrates försvarstal".

Platon (427–347 f Kr) var en välbeställd man från Aten. Han var filosof och en stor författare. Många av hans skrifter är filosofiska dialoger, där de stora frågorna diskuteras med Sokrates som samtalsledare. Sokrates var en förebild för Platon och det råder ingen enighet om vem av dem som bör tillskrivas de olika åsikterna i dialogerna.

Platon grundande den inflytelserika Akademien som stängdes först år 529 e Kr av kejsar Justinianus. En av hans elever var Aristoteles som så småningom undervisade Alexander den store.

Det finns många ingångar till Platon. Jan Stolpe ger tips på några av dem.

Så börjar du med Platon

1. "Kriton" – Diskussionen om varför man ska lyda eller inte lyda lagarna är en väg.

2. "Alkibiades 1" – Denna började nyplatonisterna med i närmre tusen år. Dialogen var ständigt rekommenderad nybörjarläsning hos dem. Den handlar om hur man ska ta hand om sig själv och vad själva självet är för något.

3. "Gästabudet" – Den är naturligtvis tacksam: fantastisk och mångbottnad intrig, litterärt raffinerad, rolig, överraskande och dramatisk – och högpoetiskt visionär i Diotimas tal om kärlekens stege. Jag förordar nog den mest tror jag. Men Staten är ju också viktig, och Lagarna, som är grymt förtalad som tråkig. För att inte tala om Sofisten, Platons kanske mest beundransvärda intellektuella prestation och så vidare …