Bredden dödade festivalen

Kultur & Nöjen.
Hultsfredsfestivalen var störst, bäst och vackrast - om än inte samtidigt. Och liksom de flesta som en gång varit stora, bra och vackra måste också Hultsfredsfestivalen en gång dö. Nu är det dags. Det är lite sorgligt, men ändå inte en dag för tidigt - den här festivalen har levt på övertid.

Låt epoken stilla gå i graven, och så går vi vidare med våra liv.

Hultsfred var en rockfestival av den gamla sorten - skapad av entusiaster på orten, med ambitioner att bli ett lokalt Woodstock. Ungefär som Roskilde och Glastonbury.

Den växte, blev mindre alternativ, blev bredare och "viktigare"; Hultsfred var en plats där branschen lanserade band, det var här man skulle synas. Hultsfred blev en angelägenhet för hela pop- och mediaindustrin.

Kanske drabbades festivalen av både hybris och växtvärk. Mycket stod på spel, viljan att ta risker blev mindre, utbudet blev förutsägbart och profilen suddades ut.

Med konkurrens från andra festivaler - mer nischade eller mer moderna, med mer bekvämligheter - blev det allt mindre coolt att leva friluftsliv vid Hulingen i Småland.

Idag är det andra festivaler som leder utvecklingen. De nya festivalerna har sina scener inne i Göteborg och Köpenhamn, inte på åkern.

Relaterade artiklar
52 läsare har reagerat på denna artikel.

25% är glada"

44% är likgiltiga"

17% är nyfikna

13% är arga


Hur reagerar du på "Bredden dödade festivalen"?

Författare: Håkan Engström
Publicerad 30 juni 2010 10.54
Uppdaterad 30 juni 2010 10.54

Kultur & Nöjen
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu