Vi tycker att det är mycket intressant att Dan Hallemar skriver och ställer
frågor om stadsutveckling (22–23.3, länkar till höger
). Frågor är viktiga, bara svaren kan vara viktigare. Ibland finns det inte
bara ett svar. Stadsbyggnad är en process, många intressen och ambitioner
skall vägas samman till något fungerande, hållbart och framåtblickande.
En stark drivkraft bakom all planering som sker i Malmö just nu är
hållbarhet; ekologisk, social och ekonomisk, det vill säga kretslopp och
hushållning med miljön, hur vi lever tillsammans och hur vi förvaltar de
resurser vi har på bästa sätt. Svårt? Javisst! Omöjligt? Nej!
Det Hallemar beskriver i sin framtidsvision av Hyllie är egentligen en
dagens motsvarighet till ett Lorensborg i slutet av femtiotalet, då det
yttersta bostadsområdet gränsade mot landsbygden i söder. Den gamla
bondgården låg kvar intill Malmö stadion och söder om Stadiongatan låg
ödegårdarna som om de nyss lämnats men som högst påtagliga minnen från livet
på landet för alla nyinflyttade i Malmös då modernaste område.
Det var inte så dumt. Mitt i allt det nya fanns det gamla, trygga och den
mänskliga skalan kvar. Utan den influensen från det öppna landskapet hade
säkert inte Lorensborgs stora gröna gårdar åstadkommits. Idag vet vi att de
mest hållbara stadsstrukturerna representeras av den ”blandade staden”,
alltså staden där boende, verksamheter, service och platser att mötas på
finns blandade.
Men hållbarhet är också att alla sorters människor kan finna en plats i det
som planeras och att det nya vi bygger vävs ihop med det gamla. Tanken att
få befintligt och nytt att berika vartannat, att också rent fysiskt hänga
samman med fattbara samband, skapar en minskad känsla av utanförskap och en
ökad känsla av trygghet.
Frågan är om den blandade staden kan åstadkommas utanför just stadskärnan
utan att konkurrera med denna. Ja, det är vi övertygade om och det handlar
om identitet om man skall lyckas. Om Västra hamnen är mötet mellan ”stad och
hav” är Hyllie mötet mellan ”stad och landsbygd”.
I Hyllie är de stora projekten på plats, placerade intill den kommande
citytunnelstationen för att minimera behovet av biltransporter. Attraktionen
med Hyllie är nu inte bara att man kommer att ha ”nära till tåget”. Man har
i Hyllie nära till både stadslivet och landskapet.
Stadsbyggnadskontoret skissar just nu intensivt på huvudtanken att låta
landsbygden vandra in mellan husen och låta gröna strukturer forma stadens
mönster. Ge möjlighet att låta ögat vandra från stadskvarteren med sin
växlande täthet och blicka ut över nejden.
Hyllie skall bli ett regionalt profilområde för handel och evenemang och ett
lokalt profilområde som en tät, grön, hållbar och attraktiv stadskärna i
södra Malmö. Att ha tillgång till både det storskaliga med internationell
prägel och det småskaliga med lokal förankring kommer att utvecklas till
något unikt för Hyllie. Därför vill man bo i Hyllie!
KERSTIN ÅKERWALL
planchef, Stadsbyggnadskontoret i Malmö
INGEMAR GRÅHAMN
stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret i Malmö