Det trycks idag mycket fler böcker än vad som säljs. Lagerlokaler runt om i
landet är fyllda av dammtäckta titlar och varje år går tonvis med böcker
till återvinning.
Håkan Rudels är marknadsdirektör på Bonniers, han säger att det behövs en viss
överupplaga för att boken ska sälja bra:
– Volym säljer volym, det behöver ligga lite böcker i bokhandlarna för att man
ska hitta dem.
Förra året såldes cirka 80 miljoner böcker i Sverige, enligt
Förläggareföreningens statistik. Och varje år går cirka tre fyra miljoner
böcker till pappersåtervinning.
På Liber distribution i Fosie lagras och distribueras böcker från bland annat
Gleerups förlag. Hit kommer böcker från tryckerierna och distribueras sedan
vidare till handlarna.
– När förlaget bestämt att boken levt färdigt så ringer de till oss, säger
Christine Edin som är kundservicechef på Liber distribution.
– Vi skickar då iväg dem till makulering. I augusti var det cirka tio ton
böcker som makulerades från oss, men det är lite olika.
Vissa böcker makuleras efter bara ett par år när de inte sålt. Ibland tar
författaren tillbaka dem då rättigheterna har återgått till dem.
– Det beror helt på försäljningen, eller att det kommer en ny upplaga och den
gamla blir inaktuell. Vi har också böcker som legat i trettio år, säger
Martha Andersson, artikelregisteransvarig på Gleerups förlag.
Men böcker som inte säljer i handeln återvänder till lagret. Det beror på
bokbranschens gamla tradition med returrätter. Böcker som handlarna inte
fått sålda köps tillbaka av förlagen.
– Returrätten är starkt knuten till bokbranschen, men den behövs för att kunna
lansera nya författare, säger Håkan Rudels, marknadsdirektör på Bonniers.
Förlagen ger ofta handlarna rabatter när de köper in stora kvantiteter. Det
leder i sin tur till omfattande returer. Enligt Förläggareföreningens
statistik är det cirka fyra miljoner böcker som returneras varje år.
– Returerna är inte kul för någon inblandad, och absolut inte för miljön. Men
risken utan returrätten är att förlagen och handlarna bara satsar på säkra
kort, returrätten är ett instrument för att säkra en bred litteratur, säger
Håkan Rudels.
Men att litteraturen skulle bli lidande om returrätterna försvann håller inte
Richard Herold, förlagschef på Atlas förlag, med om.
– Litteraturen hänger inte på returrätten. Men miljön och ekonomin tar skada
av att den finns.
En stor del av alla osålda böcker får en chans till, på den årliga bokrean i
februari. Det är inte böckernas finaste stund, men hit återvänder de bäst
säljande titlarna som handlarna har returnerat till förlagen. Det innebär
dubbla frakter mellan lager och handlare.
– Böcker åker fram och tillbaka mellan handel och förlag, det är idiotiskt.
Bokrean är en motor i det hela. Så som handlarna köper in böcker nu är helt
irrationellt. De gör inköpen för hela våren i november. Det hade varit
bättre att göra löpande inköp, om handlarna köpte in när de ser hur mycket
en bok säljer. Det skulle minska transporterna och därmed också
makuleringen, säger Richard Herold.
Men handlarna kan inte behålla böckerna i butik till bokrean, menar Håkan
Rudels:
– De har inte nog med lagerplats. Men det är kanske bara 10 procent av det
Bonniers säljer på bokrean som är returer. Jag tycker inte att det är så
farligt.