Berätta om tanken bakom fetischklubben Decadent.
– Min vision med Decadent är att lika delar vanliga människor och
fetischfolk ska kunna festa tillsammans. Fetischklubbar tenderar att isolera
sig med medlemskap och klädkoder. Det spär på idén om att de är mytomspunna
hemliga klubbar dit vem som helst inte har tillträde. Vi vill istället
inspirera medelsvensson till dekadens i klubbmiljö. Det är ett stort förspel
som förutsätter efterfester – och det är nog där den verkliga festen kommer
att äga rum.
Varför vill Decadent locka ”vanliga människor”?
– Det måste finnas sociala rum där människor kan bortse från fördomar. Många
testar sadomasochism hemma, men för att verkligen upptäcka den sidan av sig
själv krävs det nästan tillgång till en person som kan lära ut och besvara
frågor. Varje storstad behöver därför en egen fetischklubb, lika mycket som
den behöver en RFSL-filial.
Varför det?
– Vi har också en garderob att komma ut ur. Hade det inte varit för Eter och
min första kontakt med fetischvärlden hade det dröjt länge innan jag lade
moral och skam på hyllan och bejakade mina drifter. Det var där jag för
första gången kom i kontakt med andra som var som mig. Jag var inte längre
ensam med knäppa ”perversioner”. Fetischfester kräver per definition att
gästerna är öppensinnade och öppnar för möjligheten att tänka annorlunda
kring sex och relationer. Det hjälper en att inse att det finns tusen och en
sexuella variationer och att ingen är onormal.
Varför är fetischism provocerande?
– Jag vet inte varför, men Malmö är moraliskt förstoppat. Faktumet att det
inte finns en fetischklubb gör att scenen blir tabubelagd och onormal. Många
tror att en fetischklubb är ”värre” än vad den egentligen är. På Decadent
vill jag därför att vem som helst ska kunna traska in så länge deras attityd
är öppen och respektfull.
Har du några uppmaningar till potentiella gäster?
– Alla är välkomna. Våga prova på det! Man slipper se någon bli piskad om
man inte vill, men man får möjlighet att prova på en värld som man kanske
hör hemma i.