Men det hänger på så mycket mer. Pete Doherty är notoriskt opålitlig. Detta
är antagligen en del av hans charm, möjligen en del av en image, alldeles
säkert en del av hans identitet.
Alan McGee, branschveteran som med framgång lotsat mardrömsprojekt som
Primal Scream och Oasis genom livet, var ett tag hans manager – innan han
gav upp och konstaterade att The Libertines var ”unmanageable”.
Hans meritlista för de senaste tre åren ser mest ut som ett brottsregister.
Han bjussade minderåriga på knark. Bröt sig in hos bandpolaren och snodde en
laptop och en dyrbar gitarr. Körde bil drogpåverkad. Misshandlade en
filmregissör han gett i uppdrag att dokumentera hans karriär. Uppträdde på
Live 8 tillsammans med Elton John. Stal en bil. Smet från rehab på
buddistkloster i Thailand för att istället kolla in Bangkok.
Men karriären? Vad gör Pete Doherty när han gör vad han gör?
Han är känd som bihang till flickvännen Kate Moss, ökänd för sina drogvanor,
men anmärkningsvärt okänd för allt som har med hans karriär att göra.
När hans band The Libertines slog igenom 2002, och blev ett stort namn
åtminstone i engelska indiekretsar, var han bara en milt självdestruktiv
popslyngel i en lång tronföljd av självdestruktiv poparistokrati. Kanske
inte ens det, kanske bara en i högen.
Som så många andra spåddes Libertines en lysande framtid. Vi som tillhörde
skeptikerna gissade att om det där bandet kan vi snart säga att ”de
snubblade en sommar”, men under tiden var vi rätt förtjusta.
Idag är han en stilikon, och inte enbart i kraft av den magnetism som
strålar från hans mer välkända och möjligen något bättre hälft:
supermodellen Kate Moss.
En av dem som bländats av Pete Doherty är Hedi Slimane, chefsdesigner på
Dior, som delvis utformat kollektionen Dior Homme efter honom. Popstjärnan
verkar ha fri tillgång till designkläder.
Det är självfallet viktigt hur han ser ut. Han är ingen vanlig lodis, han är
elegantly wasted. Stilmedveten. ”Did you see the stylish kids in the riot?”
sjöng han – i en sorts eko från föregångarna The Clash – medan han ännu var
med i The Libertines. ”Kläderna är viktigare än musiken”, som Johan Kinde
från Lustans Lakejer i en för tiden chockerande provokation uttryckte det i
början av 1980-talet.
Hur mycket Pete Doherty idag är ute efter att provocera är svårt att veta.
Hans excentriska opålitlighet var tidigt i karriären säkert en del av en
konstnärlig pose och en ideologiskt betingad spark mot den spinnande
showbizmaskin som spottar ut junk food åt massorna och samtidigt laddar
Dohertys kreditkort.
Men frågan är hur hans impulsiva beteende idag skiljer sig från din
kvartersjunkie på parkbänken bredvid.