Och vem pallade frysa i en kö och betala garderobsavgift när det fanns
ställen som Yindi, Klubb 13 och Café Cyklon runt hörnet? På Yindi kunde man
till och med få en schyst moussaka till den fesljumma tyska smuggelölen.
Orkade man dessutom pallra sig några fler hörnor bort fanns det fler
alternativ: svarthaken vid Karlskronaplan och St Knuts torg. Eller Dalaplan,
där det låg en underjordisk bayersk ölstuga med fuskpanel. Det var
givetvis lite för mycket svartskoj för att få passera. Kommunen hade bestämt
att klockan ett betydde läggdags för Möllan. För fortsätt fest hänvisades
till mainstreamdiskon som Slagthuset, Ètage och Privé.
2004 drog polisen igång ”Operation Svarten” och lyckades stänga ner många av
svartklubbarna. Eller stänga, och stänga – flera av dem dök snart upp igen i
ännu skummare lokaler lite längre bort. Att den verkliga orsaken till
svartklubbarna var den skriande bristen på vettiga, lagliga alternativ i
kombination med nya utgångsvanor ägnades inte några djupare tankar i
debatten som följde.
En folkpartist som föreslog dygnetruntöppna krogar för att lösa
svartklubbsproblemet i Malmö blev utskälld av både politiker och
dagstidningskrönikörer som visste bättre. De verkade i alla fall veta
märkligt mycket med tanke på att de själva antagligen inte varit ute efter
klockan ett sedan 80-talet. Åtminstone inte på Möllan. De senaste två åren
har kommunen blivit mer generös med sena öppettider.
Men det är fortfarande krångligt, och tar ibland åratal, för ett ställe att
få tillstånd. Och samtidigt har nöjeslivet i Malmö exploderat. Utbudet
hänger inte med den ökande efterfrågan.
Vilket märks, inte minst kring Möllan. Idag finns det hela sju ställen att
välja på efter klockan ett. Men inga krogar – vilket gör att det fortfarande
finns svartklubbar för dem som bara vill ta en öl. Och inga femklubbar –
vilket gör att de som inte vill sluta dansa drar till Mission, en ambitiös
svartklubbssatsning som inte liknar något som funnits i staden tidigare.
Folk vill inte gå och lägga sig längre. Och alla vill inte gå på Slagthuset.
Frågan är om myndigheterna inser att Malmö på allvar håller på att bli, om
inte kontinentalt,
så åtminstone kåntinentault.
Läs om klubben
Mission här.