En absurd anklagelse

Bär man som svensk aktivist ett ansvar för de övergrepp som sker i namn av en organisation man ger sitt stöd? Konkret i detta fall: Kan den svenska solidaritetsrörelsen anses medskyldig till och rentav, enligt Billgren, ”delaktig i” de avrättningar genom så kallad ”necklacing” som genomfördes av ANC-aktivister i sydafrikanska townships i mitten av åttiotalet?

Jag medger att jag som en av de många som på gräsrotsnivå engagerade mig i den breda solidaritetsrörelsen mot apartheid kan tänkas tala i egen sak när jag påstår att Billgrens argumentation är starkt förenklad och delvis osaklig. Men rätt skall ändå vara rätt. Den grymma metoden att avrätta påstådda kollaboratörer med ett brinnande bildäck runt kroppen uppstod i ett skede av den syd­afrikanska antiapartheidkampen då såväl regeringen som motståndsrörelsen delvis förlorat kontrollen över utvecklingen, och något liknande ett inbördeskrig utbrutit mellan å ena sidan ANC/UDF, och å den andra Inkatharörelsen, med bas hos zulufolket i Natalprovinsen.

Hur den konflikten ska förklaras lär förbli ett ämne för historikerna länge än, men klart är att den på ett utmärkt sätt spelade den sydafrikanska apartheidregimen i händerna. Klart är också att Inkatha, som av både regimen och västliga intressen sågs som en ”moderat” kraft, och en tänkbar allierad i ett framtida Sydafrika, fick passivt, ibland även aktivt stöd av regimens säkerhetsstyrkor i striderna mot ANC.

Ändå har jag aldrig hört talas om att svenska solidaritetsaktivister någonsin skulle ha försvarat ”necklacing”. Tvärtom tog ANC:s politiska ledning själv offentligen avstånd från de här metoderna, men saknade möjlighet att stävja dem. Stora delar av ledningen satt ju som bekant i fängelse.

Billgrens anklagelser blir i det ljuset smått absurda. Menar han att den svenska solidaritetsrörelsen borde ha fördömt ANC för metoder organisationen själv fördömde? Menar han rentav att den borde ha avbrutit stödet till den sydafrikanska motståndsrörelsen? Hur skulle alternativet ha sett ut? Engagemang innebär alltid en moralisk risk, det är sant. Men risken i att inte engagera sig är ofta ännu större.