Den amfiteaterformade scenen i Hedeland utanför Köpenhamn håller på att
förvandlas till en cirkus. På lördag är det premiär. Men inte för Cirkus
Scott, Skratt eller Brazil Jack, utan för Mozarts klassiska opera
”Trollflöjten”.
Den svenske regissören, Lars Rudolfsson, som till vardags arbetar som
konstnärlig ledare för Orionteatern i Stockholm, har valt att flytta hela
den mytiska sagovärlden i librettot från 1791 till cirkusmanegen.
– Cirkusen är ramen för föreställningen. Jag använder mig av den världen för
att berätta historien som finns i ”Trollflöjten”. Det kommer att vara nummer
med hästar och kameler, trollerier och clownerier, säger Lars Rudolfsson.
Det innebär inte att verket i sig är förändrat till oigenkännlighet. Lars
Rudolfsson är trogen originalet, som blev Mozarts sista opera, även om det
har skett en del strykningar i dialogen.
Att prins Tamino, Papageno och Nattens drottning nu får kliva runt bland
tältdukar och sågspån är inte ett sätt för Lars Rudolfsson att göra sig
lustig.
– För mig är det viktigt att man när man placerar föreställningen i en sådan
här typisk värld inte bara gör det som en effekt, eller för att vara
originell. Det ska tillföra något.
Kan cirkusen rent av öppna nya dörrar i operan?
– Det kan man inte veta. Men ett klassiskt verk som man på något sätt lyser
igenom med sin egen person – det är alltid något nytt som kommer fram, säger
Lars Rudolfsson och fortsätter.
– Det är viktigt att inte föra fram klassiska verk som man tror att de gjordes
en gång i tiden. Man måste göra det efter eget kynne, temperament och
berättarlust.
Varför det?
– Man ska vara trogen ett klassiskt verk. Men det finns en anledning till att
det överlever och tilltalar nya generationer, och det är inte för allt det
där gamla som följer med, utan för att det finns en grundval i verket som
gör nya generationer nyfikna. Och då är det viktigt att använda det och
försöka berätta om den tid man själv lever i och de problem man brottas med
nu. Annars blir det museiartat och tappar sin glans.
När ”Trollflöjten” en gång hade premiär för över 200 år sedan skedde det inte
på Wiens mest pråliga scen, utan på Freihaustheater auf der Wieden en bit
utanför den österrikiska huvudstaden.
– Den var inte så märkvärdig, utan en folklig teater med ett annat tilltal.
Jag tror det hade stor betydelse för ”Trollflöjtens” succé. Den var inte
tyngd av hovet, de kejserliga kraven och de gyllene salongerna, säger Lars
Rudolfsson.
Men cirkus?
– Mozart var säkert förtjust i cirkus med, det kan jag sätta mina gummistövlar
på.