Lördagens ”Reclaim Rosengård” kan bli en pseudohändelse som tar bort fokus
från de verkliga och långsiktiga frågorna. Vill det sig illa blir dess
effekt ännu negativare. Den massiva polisinsatsen som pågått sedan
försommaren har pressat tillbaka de kriminella gängens inflytande och rent
fysiska kontroll över gårdarna i Herrgården. Reclaim Rosengård kan fungera
som en murbräcka för att återta en del av denna kontroll och AFA blir i så
fall ett verktyg för detta mål.
Allt hänger på vilken mobilisering av olika grupper vi får se på
lördagskvällen. Möjligen kommer vi att se samma bild som under höstens och
vinterns oroligheter. På den del av Herrgården, omfattande sex hus med drygt
300 lägenheter, som det kommunala bostadsbolaget MKB köpte 2006, fanns de
boende nere på gårdarna för att avstyra bråk och oroligheter. Förutom att
betala 120 miljoner för fastigheterna har MKB investerat 47 miljoner för att
renovera husen. Man har gjort minst tre hembesök hos alla hyresgäster för
att diskutera boende och husens funktion. Till detta har sedan kopplats en
rad andra åtgärder: insatser för trångbodda, ny sophantering, lokaler med
läxhjälp, utbildning av miljövärdar, anställning av ungdomar som
praktikanter osv. Omsättningen av hyresgäster har sjunkit.
Kontrasten mot de 900 lägenheter som det norskägda Acta äger i Herrgården är
markant. Vi minns alla bilderna på mögel och kackerlackor från Svt:s Uppdrag
granskning i vintras. Hur denna misär kunnat utvecklas framför ögonen på
Malmö stad är i sig en svårförståelig skandal. Staden själv försöker nu reda
ut hur det kunde gå så fel. Förmår staden upprätthålla trycket på Acta kan
möjligen en del av förtroendet för majoritetssamhället återställas bland
Malmös mest utsatta befolkning.
MKB:s agerande visar på en väg framåt. Forskare på Malmö Högskola anser att
Rosengård som stadsdel egentligen fungerar bättre än den borde med tanke på
alla negativa faktorer. Uppenbarligen finns starka sociala nätverk som
utomstående har dåligt grepp om. Rosengård har blivit en av Sveriges mest
kända platser. Genom den snabba omsättningen av boende (mellan 2002 och 2006
flyttade halva befolkningen) finns ”Rosengårdsbor” spridda över landet och
världen, personer med nya erfarenheter som kanske kan lockas tillbaka.
Samtidigt är nästan var tredje person i stadsdelen under 14 år. Hela
Rosengård behöver renovering och ombyggnad för att komma till rätta med en
rad strukturella problem, som barriärer mot övriga staden och ett gatunät
som inte hänger ihop. Planer för hur denna renovering ska se ut är under
utarbetande. Allt detta ger Rosengård potential att långsiktigt förvandlas
till en av Malmös attraktivaste stadsdelar och en stark miljö för kreativa
entreprenörer. Möjligen kan ”Reclaim Rosengård” fungera som en ny påminnelse
om hur viktig utvecklingen i Rosengård är för hela Malmö och hela Sverige.
Bjarne Stenquist, journalist