Dawit Isaaks fru och barn bor i Göteborg. I åtta år har de diskat, läst läxor,
spelat fotboll och tittat på teve. Framförallt har de väntat.
Journalisten och dramatikern Isaak flydde till Sverige 1987 under
inbördeskriget i Eritrea. Han flyttade tillbaka efter att landet blev
självständigt och startade den oberoende tidningen Setit. Den 18:e september
2001 arresterades han tillsammans med andra oppositionella journalister och
politiker.
Diktaturer som Eritrea har alltid skytt det fria ordet. Det som för oss är en
självklarhet - att få tänka och skriva fritt - har Dawit Isaak fått lida för
i 2918 dagar.
Politiskt är det här ett av Sveriges allvarligaste fall: En svensk medborgare
har suttit fängslad utomlands sedan 2001 - utan rättegång. Det som försvårar
fallet är att hans dubbla medborgarskap, Eritrea vägrar erkänna honom som
svensk. För Sveriges del är det irrelevant: Det här är en svensk tragedi -
för oss som nation och för Isaaks fru som ensam tar hand om tre barn
samtidigt som hon jobbar som städerska.
Det är först det senaste året som medierna på allvar har drivit hans fall.
Utrikesminister Carl Bildt har med rätta pressats hårt, och i våras uttalade
han sig till slut och sa att det här "det enskilda ärende som UD
ägnat mest resurs åt i modern tid."
Sydsvenskans kulturredaktion påminner varje vecka om hur länge Dawit Isaak
suttit fängslad. Vi kommer att fortsätta göra det tills han är fri. Idag
anordnas det också manifestationer runt om i landet för Isaak, bland annat i
Malmö på Gustav Adolfs torg klockan 14.
Det är allas vårt ansvar att fortsätta kämpa för Isaaks frigivning. Du kan
hjälpa till genom att skicka ett mail till UD och till Eritreas ambassad -
info@eritrean-embassy.se.
I åtta år har regeringen förlitat sig på den tysta diplomatin. Frågan är om
inte den taktiken bör överges snart och fallet lyftas över på EU- och
FN-nivå. Oavsett vad, får vi inte sluta tjata.
Rakel Chukri, Sydsvenskans kulturchef.