För två år sedan såg jag häpet på när politikerna applåderade sig själva efter
att ha skrivit på den så kallade ”Färdplan Bali” på det senaste stora
klimatmötet. Det har blivit väldigt lite åka av sedan dess. Faktum är att
det centrala i förhandlingarna – utsläppsminskningarna – befinner sig på
ungefär samma ställe som för två år sedan. Allt pekar i stället på att
resultatet av klimatmötet i Köpenhamn blir ytterligare ett dokument med fina
ord, utan vare sig vetenskapligt stödda siffror eller bindande utsläppsmål.
Det enda man kan vara säker på är att politikerna kommer applådera sig
själva även denna gång – nästan oavsett vad som händer.
Vill man se någon positiv förändring får man vända sig åt ett annat håll. När
jag åkte till Bali för två år sedan var mitt uppdrag att beskriva den nya
klimatrörelsen. Ett mer eller mindre omöjligt uppdrag eftersom någon sådan
rörelse inte existerade utöver ett gäng ideella organisationer i olika
formationer. De partytält som utgjorde alternativforumet på Bali erbjöd god
mat, men var i övrigt rätt tomma.
Köpenhamn har naturligtvis geografin på sin sida, men det är en ändå talande
att alternativforumet här äger rum i det stora sport- och kulturcentret
DGI-Byen mitt i stan. Världsnamn som Naomi Klein och Vandana Shiva trängs
med tusentals unga och gamla aktivister som nyfiket ser sig runt för att
skåda födelsen av en klimatrörelse. Från några få själar i ett tält till
sporthallar fullsatta av aktivister som lyssnar till professorer som
dissekerar tillväxtekonomin. Från tusen personer i demonstrationståget på
Bali till uppemot 100 000 i Köpenhamn.
Det är en imponerande utveckling. Om denna tillväxt fortsätter kan
klimatrörelsen rentav få förhandlingarna att röra sig framåt.
David Jonstad
journalist