Film: Death of a President.
Genre: Drama/thriller.
Land: USA
År: 2006.
Regi: Gabriel Range.
Skådespelare: Hend Ayoub, Brian
Boland, Becky Ann Baker, Robert Mangiardi, Jay Patterson m fl.
Längd:
1.35
Betyg:3
Otvivelaktigt är det provokativt att låta mörda Vita husets nuvarande
ockupant, även om det bara sker i ett uppdiktat attentat i vad som
rätteligen bör kallas för en låtsasdokumentär. Fiktiva karaktärer – Secret
Service-agenter, kriminaltekniker, politiker och andra berörda som spelas av
skådespelare och ger fejkade intervjuer direkt till kameran – är skickligt
infogade i ett autentiskt tv-material med framträdanden och tal av
verklighetens Bush.

Denne mördas av en prickskytt under ett besök i Chicago, inramat av
våldsamma protester mot kriget i Irak. En svag punkt i storyn är att den
inte förklarar hur en byggnad med fritt skottfält mot presidenten kunnat
lämnas okontrollerad i det enorma säkerhetspådraget.
Attentatet behandlas inte alls med några tonfall av skadeglädje från filmens
sida. Så till vida är ”dokumentären” en opartisk produkt. De äkta bilderna
av Bush visar honom snarare i en sympatisk dager. Bushhatarna på gatan har
ingen orsak att glädja sig. Nu stiger nämligen vicepresidenten Dick Cheney
upp till nationens högsta ämbete. Administrationens repressiva Patriot Act
skärps ytterligare, de medborgerliga rättigheterna inskränks ännu mer, den
paranoida terroristrädslan tilltar, misstänksamheten mot USA:s muslimer ökar
dramatiskt.
Irakkrigets blodiga pris, främlingshat, antimuslimska fördomar, beskuren
opinionsbildning. Filmens lovvärda ambition är att få åskådaren att
reflektera över sådana högaktuella frågor, och i så måtto rör det sig om ett
väsentligt bidrag till den politiskt engagerade filmproduktion som länge
legat i träda, men fått en viss uppblomstring i Bushepokens USA.
Mindre bra är att ”Death of a President” har en splittrad form. Låtsasdokumentärens samhällskritiska syfte och stilistiska upplägg överskuggas efterhand av en konventionellt gjord, slentrianmässig mordthriller. I början och slutet ligger fokus på en förtvivlad arabisktalande kvinna vars äkta make är den syrier som felaktigt misstänks för presidentmordet men ändå kastas i fängelse på oöverskådlig tid eftersom han bättre än den egentlige attentatorn uppfyller Cheney-klickens anspråk på en politiskt korrekt gärningsman. Tyvärr upptas alltför mycket utrymme mellan dessa båda bilder av en slående stereotyp thrillerstruktur.
% är glada
% är likgiltiga