rec_on rec_on rec_on rec_on rec_off

We own the night

Genre: Drama
Regi: James Gray
Skådespelare: Joaquin Phoenix, Mark Wahlberg, Eva Mendes, Robert Duvall, Alex Veadov
Land: USA
Utkom år: 2007

Text: Jan Aghed
Publicerad 18 januari 2008 8.23 Uppdaterad 20 mars 2008 12.50
Större eller mindre text 0 Skriv en kommentar

We own the night

Filmrecensioner.
Familjen är ett centralt motiv som förenar James Grays filmer, tre på tretton år – ”Little Odessa”, ”The Yards” och nu ”We Own the Night”.

Mörka thrillrar om organiserad brottslighet i Brooklyn och Queens, samtidigt familjekrönikor och karaktärsstudier som utforskar släktband, generationskonflikter, etnisk tillhörighet, moraliska dilemman och innebörden av begrepp som vänskap och lojalitet.

Polskättade Bobby Green (Joaquin Phoenix) förestår ett populärt disko nära Brighton Beach på Long Island åt en hänsynslös rysk knarkmaffia som planerar att utöka sin trafik till Manhattan och inte känner till att hans far (Robert Duvall) och bror Joe (Mark Wahlberg) är chef respektive befäl på samma polisstation. Då brodern utsätts för ett mordförsök måste Bobby välja sida.

Typiskt för Gray är att han inte har någon postmodern ironisk distans till genrefilmen, i detta fall polisdramat, utan använder sig av dess maskulina konventioner – här uppblandade med westernreferenser – på uppriktigt allvar. Med följd att en del scener med ritualistiska kårinslag, militärt artilleri och sentimentala och triumferande polisiära tonfall i hans nya film öppnar den för anklagelser om att vara fascistoid polispropaganda.

Det är ett betraktelsesätt som stirrar sig blint på en uniformerad yta och grovt missar att Gray utnyttjar klassiskt genrematerial, en dito berättarstruktur och vissa givna stereotyper för något betydligt mer komplext – en fasetterad story om brödratvist, svek och försoning med snarare shakespearska än ”Dirty Harry”-besläktade dimensioner.

I formellt hänseende lägger ”We Own the Night” ännu ett kraftprov till de båda föregående.

Klärobskyrfotot har en utsökt målerisk prägel påminnande om Giuseppe Rotunnos kompositioner. Spelet håller hög klass, föga oväntat i fråga om Duvall. Men även Phoenix imponerar med sitt porträtt av en njutningslysten, graciöst rörlig klubbmanager som under trycket från en mordisk och tragisk verklighet där tvånget att välja moralisk kurs förvandlas till en psykiskt skärrad figur med tunga, hasande steg.

Personligen kan jag inte hitta några longörer i filmens handling. Karaktäristiskt för Grays regi är en atmosfär med stark intensitet, ibland av närmast plågsamt slag, som i den nagelbitarepisod där Bobby förs in i den alltjämt intet ont anande maffians hemliga knarklaboratorium utrustad med en dold polismikrofon. Två andra bravurmässiga sekvenser, en våldsam biljakt i ösregn nästan helt filmad mellan vindrutans rytmiskt svepande torkare och slutuppgörelsen på en äng med högt gräs, bekräftar bilden av James Gray som en briljant actionregissör.

0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "We own the night"?

  • Kan du skriva för allmänheten?
  • Det måste ändå vara det främsta målet för en journalist på en dagstidning?! Jag vill gärna slippa sitta med ordlistan vid sidan om när jag läser recensioner för att tyda ord som "klärobskyrfoto" och "longörer"...
  • Micke
  • fredag 18 januari 2008 kl 11:47

  • Underbart språk
  • Jag vill istället berömma Jan Aghed för hans språk. Han har en ambition att berika språket snarare än att förenkla det till idioti. Mesta media inom sverige påminner nuförtiden om programmet klarspråk i sitt sätt att rapportera. Ett urvattnat onyanserat språk som inte beskriver detaljerna. Jag delar inte alltid Agheds synpunkter om filmer. Men hans språkbruk är beundransvärt.
  • Magnus
  • fredag 18 januari 2008 kl 12:31

  • Jag håller med..
  • er båda. Jag älskar svåra ord och vackert språk, men just i detta fall var kanske målgruppen fel :) Tycker förutom det att recensionen är bra, och språket är (för mig) hur kul som helst att läsa. Good work!
  • Andreas
  • fredag 18 januari 2008 kl 15:18

  • Snälla ni
  • Nu får ni väl ge er! Jag trodde att det var en film som skulle bedömas - inte recensentens språk. Att läsa ert skitsnack hjälper inte mig att välja film, vilket däremot kommentarer om FILMEN skulle ha gjort.
  • Anna
  • fredag 18 januari 2008 kl 22:40

  • Micke: Läs Metro istället
  • Filmrecensioner måste också kunna skrivas för filmintresserade, som alla vet vad "klärobskyrfoto" betyder. Vet man inte vad "klärobskyrfoto" kan man kanske leta upp det? Internet, du vet. Kan väl vara kul att lära sig något nytt ibland, även av dagstidningar?
  • Jacob
  • lördag 19 januari 2008 kl 12:38

  • Håller med!
  • varför skulle man tvinga skribenter att fördumma språket? Allt kan inte anpassas efter minsta gemensamma nämnaren. Vet ni inte vad ord betyder så kolla i en ordlista. På så sätt kanske ni t.o.m lär er något idag. Hur ska man skriva enligt er? Asså filmen va bra o så, jag tyckte den var helt ok liksom. lång som fan bara, men det var schysst godis på bian.
  • Mats
  • fredag 25 januari 2008 kl 09:57

  • Se den!
  • Fantastisk rulle! Storyn, regin, foto..allt briljant!
  • Kristian
  • torsdag 31 januari 2008 kl 17:49

  • Kryss i taket!
  • Aghed har rätt, iallafall i den bemärkelsen att detta är en riktigt bra film och att Phoenix imponerar och övertygar stort! Sen vill jag dock återigen hävda att Agheds språk är lika krystat som en trillingfödsel!
  • Cineast
  • fredag 1 februari 2008 kl 15:59

  • Filmen missar målet
  • Joaquin Phoenix spelar det nattklubbsförestående pårökande svarta fåret i en polisfamilj. När hans ryska maffiapolare skjuter brorsan upptäcker han att blod är tjockare än haschrök och med hämnd som drivkraft aktiverar han sina latenta polisgener. Förvandlingen är dock föga övertygande och den broderliga kärleken och stoltheten över att tillhöra poliskåren måste stånkas fram med plågsam övertydlighet. Hyfsad action, men konfliktskildringen når nästan beckfilmsbotten.
  • Magnus
  • tisdag 12 februari 2008 kl 18:24
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu