rec_on rec_on rec_off rec_off rec_off

Juno

Genre: Komedi
Regi: Jason Reitman
Skådespelare: Ellen Page, Michael Cera, Jennifer Garner, Jason Bateman, J.K. Simpson, Allison Janney
Land: USA
Utkom år: 2007

Text: Jan Aghed
Publicerad 24 januari 2008 16.00 Uppdaterad 20 maj 2008 14.57
Större eller mindre text 0 Skriv en kommentar

Juno

Filmrecensioner.
Hjältinnan heter likadant som antikens romerska fruktbarhetsgudinna. En sextonårig läroverkstjej i Minneapolis – rapp i käften, sarkastisk, en outsider i skolan – som blir gravid av lite nyfiken eftermiddagssex med en nördig klasskamrat.

Alltså ett socialt problemdrama om tonåriga ogifta blivande mödrars allvarliga predikament?

Långt därifrån. Abort är till exempel ett snabbt avfärdat alternativ. Den förment representativa abortklinik Juno (Ellen Page) konsulterar i början kunde lika gärna ligga i Ceaucescus Rumänien.


I stället en oförarglig och strängt taget idyllisk komedi – självbelåten, försedd med gullig charm, småtrivsamt underhållande – vars uppseendeväckande publikframgång på hemmamarknaden säkert till stor del hänger ihop med att den inte för en sekund utmanar USA:s mäktiga abortmotståndsrörelse. Hur skulle den för övrigt annars ha kunnat bli Oscarsnominerad – och det i hela fyra toppkategorier: bästa film, bästa regissör, bästa aktris och dito originalmanus?

Junos sympatiska föräldrar stöder henne i vått och torrt. Hon beslutar sig för att adoptera bort sin baby till ett barnlöst yuppiepar. I några avseenden är filmen värd en viss respekt – den avhåller sig från att döma, serverar inga moralkakor, betraktar sina personer med värme och har flera utmärkta rollporträtt, främst av Page i titelrollen, J.K. Simpson och Allison Janney som Junos pappa och styvmor samt Jennifer Garner som elegant, desperat barnlängtande yuppiehustru.

Men Oscarsnomineringarna? Page, kanske. Resten obegripliga. Dialogen och Junos ymniga monologer består mestadels av tonårshippa, trendiga klichéer. De tre terminerna och fyra årstiderna i Juno MacGuffs liv som gravid och purung mamma inramas av rubriker och en skara outtröttliga löpare som binder samman de olika säsongerna: längre sträcker sig inte regins formambitioner. Dramaturgi obefintlig, stilistiska idéer lika med noll.

Att se ”Juno” är närmare bestämt som att titta på teve. Logiskt nog är samtliga skådespelare utom Ellen Page hämtade från televisionen.

7 läsare har reagerat på denna artikel

57% är glada

14% är likgiltiga

0% är nyfikna

29% är arga


Hur reagerar du på "Juno"?

  • Ignorera artikeln
  • Se filmen. Den är en schysst feelgood-rulle som verkligen levererar i ramen av de ambitioner den har. För övrigt anser jag att om man tycker att det är en god ide att ge en film betyg på en skala så har man inte riktigt förstått vad en kritikers uppgift är.
  • Magnus
  • fredag 25 januari 2008 kl 08:26

  • Skit i recentionen SE filmen.
  • Det är en rolig och intelligent drama komedi med trovärdiga karaktärer, bra story och en icke överdriven slut. Se denna roliga film och skit i recentionen.
  • TB
  • fredag 25 januari 2008 kl 08:42

  • Stofilrecension
  • Som Magnus skrev "ignorera artikeln"
  • cantona
  • fredag 25 januari 2008 kl 08:43

  • Hm
  • Vem kom på den sinnrika idén att skicka Jan Aghed att recensera Juno? Han kanske, milt uttryckt, inte tillhör målgruppen. Alla filmer passar ju faktiskt inte alla, även om jag tror att Juno passar de flesta.
  • Elly
  • fredag 25 januari 2008 kl 08:48

  • Jan Aged större än Oscarsjurryn?
  • Jan Aghed har nu uttalat sig. Hans betyg är väl viktigast, eller hur? Det han säger skall väl gälla?
  • babbla
  • fredag 25 januari 2008 kl 09:01

  • Poängen med filmrecensenter...
  • ...är att hitta någon som tycker som man själv och läsa dennes recensioner.
  • Mikael
  • fredag 25 januari 2008 kl 09:10

  • Konstkritik
  • Läser ni Agheds text så ser ni väl att det delas ut en hel del positiva omdömen, bland annat om Page och andra skådespelare, om filmens "värme" - ang. feelgoodfilm etc. Seriös filmkritik syftar väl inte till att bedöma om filmen var värd att glo på i två timmar. JA ifrågasätter om regi utan ambitioner är värd en nominering. Om en film som undviker kontrovers är värd en nominering för bästa film. Sen är det fånigt att dela ut betyg - det är helt sant. Och vad jag sett var JA mot det med.
  • HE
  • fredag 25 januari 2008 kl 09:30

  • För fler filmer i Juno-stil
  • Är sjukt trött på filmer med skakiga kameror och snabba klipp där skådisarna bölar och snorar en rakt upp i nyllet. Tycker att Juno är en grymt bra film som håller samma klass som Little miss sunshine, film med humor som ger en behaglig upplevelse. Välkomnar fler filmer av detta slag.
  • E.
  • fredag 25 januari 2008 kl 10:00

  • Håller med Jan
  • Jag kan heller inte förstå hur den har fått Oscarsnomineringar. Filmen är helt ok men jag var också besviken över hur feg den var när det kommer just till abortfrågan. Den följer verkligen minsta motståndets lag. Klart sevärd dock, men föga intressant.
  • olof
  • fredag 25 januari 2008 kl 10:36

  • Bra film men se själv och bestäm själv.
  • Tycker Juno är en väldigt bra och rolig film. Finns givetvis alltid folk som tycker motsattsen. Men en bra regel är att filmer som får dålig kritik är ofta bättre än filmer som får bra kritik. Eftersom alla människor tycker olika så tror jag inte att en Kritiker är bättre på att säga hur en film är än någon annan. Se själv, tyck själv.
  • Fredrik
  • fredag 25 januari 2008 kl 10:49
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu