| Genre: | Drama |
|---|---|
| Regi: | Paul Thomas Anderson |
| Skådespelare: | Daniel Day-Lewis, Paul Dano, Keven J O’Connor, Ciaran Hinds |
| Land: | USA |
| Utkom år: | 2007 |
Daniel Day-Lewis är berömd för att identifiera sig med och smälta in i sina
rollkaraktärer med en intensitet som kan förklara varför han mer än någon
annan eftersökt briljant talang hushållar till den grad med sig själv.
”There Will Be Blood” är bara hans fjärde film på tio år.
Här spelar han Daniel Plainview, en oljebaron och kapitalist i sekelskiftets
Kalifornien, i en berättelse med stor episk bredd och som bäst en visionär
realism och kraft i miljöskildring och historiska detaljer som få andra
filmer kunnat göra anspråk på. Å andra sidan är personerna kring Plainview,
stadsbor och kyrkfolk, mestadels klichéer. Storyn har regissören Paul Thomas
Anderson byggt på romanen ”Oil!” från 1926 av den socialistiske författaren,
romantiske utopisten och reformpolitikern Upton Sinclair. Likheterna mellan
filmen och boken är dock försvinnande få.
Plainview är sympatisk till en början, sedan han fått ett tips om oljerik
mark nära den fiktiva lilla staden Little Boston. Men i takt med att han
befäster sin kontroll över de oljefält han upptäcker förvandlas han till en
känslolös och arrogant miljonär, fylld av hat mot allt och alla, totalt
hänsynslös mot dem som står i hans väg, inklusive sin egen son, själva
definitionen av en skrupelfri, rovgirig kapitalist. Två chockartade scener
visar att han inte heller ryggar tillbaka för mord.
I den mån Anderson ser denne demoniske antihjälte som en allegorisk figur
låter sig filmen uppfattas som en uppvisning i cyniskt amerikanskt
själväckel. Samtidigt framställs ekonomisk framgång och rikedom som
resultatet av ett osäkert förbund mellan kapitalism och religion, den senare
företrädd av en falsk profet och helbrägdagörare (Paul Dano) i Tredje
Uppenbarelsens Kyrka. Med andra ord, ”There Will Be Blood” saknar inte
nutida referenser.
Plainview har ett flertal föregångare bland de amoraliska magnaterna i
amerikansk film och litteratur. Först och främst Noah Cross i Roman
Polanskis ”Chinatown”, men naturligtvis också tidningskungen Charles Foster
Kane i Orson Welles debutverk och James Deans oljemiljonär i George Stevens
”Jätten”.
Thomas Sutpen i William Faulkners
”Absalom, Absalom!” och kapten Ahab i Melvilles ”Moby Dick” är andra
näraliggande namn. Cross är speciellt intressant i det här fallet. Han
spelades av regissören John Huston. En gång i Cannes har jag tillbringat en
kväll i Hustons sällskap, nästan hypnotiserad av hans sirliga bombasmer och
klangfulla stämma, och det råder inget som helst tvivel om att Day-Lewis för
sin rasande, vilda, fenomenala rolltolkning ingående studerat hans sätt att
tala. Till yttermera visso har Anderson nämnt Hustons ”Sierra Madres skatt”
som en viktig påverkan på sin egen film.
% är glada
% är likgiltiga