rec_on rec_on rec_on rec_on rec_off

Maggie vaknar på balkongen

Genre: Dokumentär
Regi: Ester Martin Bergsmark, Mark Hammarberg
Skådespelare: Medverkande, medregissör, Beatrice Maggie Andersson
Land: Sverige
Utkom år: 2008

Text: Boel Gerell
Publicerad 10 april 2008 23.30 Uppdaterad 7 april 2009 13.23
Större eller mindre text 0 Skriv en kommentar

Maggie vaknar på balkongen

Filmrecensioner.
Malmödokumentären "Maggie vaknar på balkongen" är enligt Sydsvenskans Boel Gerell, såväl en poetisk och varm som rått avslöjande sammhällsskildring.

Ni vet hur det är, man går på stan, någon ropar något – hej, hallå, stanna – och man stannar inte, tittar till bara och hastar sedan vidare. Klassificerar med ett enda vant ögonkast motparten som ett problem hellre än en tillgång, någon som vill ha något man för tillfället inte har lust att ge – tid kanske eller något slags intresse.


Maggie är en av dem som ropar, lite för gällt och för ofta, som skrattar högt och kallar främmande män för ”hjärtat”. En personlighet som det brukar heta i de välvilliga men nedlåtande reportagen om dem som inte är som vi. Men i filmen om Maggie är det hon själv som håller kameran, som ser och dokumenterar sitt liv i stadsdelen Lindängen med ensamheten framför tv:n, valhänt undervisning på sfi och andlösa naturupplevelser i skuggan av höghusen.


Under tre års tid har Beatrice Maggie Andersson – född i Kenya men bosatt i Malmö sedan drygt tio år – fört en videodagbok på uppdrag av Ester Martin Bergsmark och Mark Hammarberg. Under överinseende av Lukas Moodysson har filmarna valt ett antal scener ur materialet och kombinerat dem med egna bilder av Maggie. Resultatet är ett poetiskt och varmt underhållande collage och samtidigt en rått avslöjande samtidsskildring.


För samtidigt som Maggie är full av självironi och komiskt krassa iakttagelser är det få som skrattar med henne. Blickarna som möter våra när vi för en dryg timme ser vad Maggie ser är ofta hånfulla och avståndstagande. Inte minst sfi-undervisningen ter sig absurd och ovärdig, en lallande dagisverksamhet ledd av tröttkört fördomsfulla lärare. I en minnesvärd sekvens jämställer en av dem invandrarnas situation i hemländerna med villkoren för grottmänniskor.


Efter skilsmässan från den svenske mannen – Andersson – lever Maggie ensam. I väggen finns fortfarande sprickan från knytnäven kvar, när maken måttade ett slag och missade. På balkongen ligger tomflaskorna och golfklubborna han glömde och i röran har duvorna byggt bo och vägrar ge sig av. I ensamheten för hon samtal med duvorna, studerar i detalj parkeringens rönnbär och hittar något vackert även i det enklaste, något ”fantastic”.


Genom att rationalisera bort fotografen och förse Maggie med en egen kamera uppnås en autenticitet som annars är svår att skapa. Inte ensamhet med ett team av filmare utan just ensamhet; i lägenheten och i krogvimlet kring Möllevången. Tekniken för tanken till Cecilia Neant-Falks dagboksdokumentär ”Du ska nog se att det går över” (2003) men blir i Bergsmarks och Hammarbergs visuellt och dramatiskt genomarbetade version än mer drabbande.


Bakom kuddarna i soffan förvarar Maggie breven från sonen i Kenya, han som fortfarande tror att mamma lever i den bästa av världar, i ett Sverige som är ”fantastic”. Själv har Maggie börjat tvivla men framhärdar envetet i sin optimism; ”snart ska det bli extreme och makeover”.

11 läsare har reagerat på denna artikel

55% är glada

9% är likgiltiga

36% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Maggie vaknar på balkongen"?

  • maggie
  • äntligen någon som vågar säga som det är
  • mats ekholm
  • lördag 12 april 2008 kl 02:31

  • Trevligt inslag...
  • Alltid trevligt att se "sitt område" men fel benämning Maggie bor på ALMVIK inte på Lindängen. När ska journalist kåren i malmö lära sig de olika områdesnamnen??? Visst det heter Lindängecentrum men självaste området Lindängen ligger till höger om centret sen till vänster ligger Högaholm /Almvik. Lär er det någon gång.
  • Kickan
  • lördag 12 april 2008 kl 14:53

  • Härlig männsika
  • Har inte haft nöjet att se filmen än men hade gärna träffat Maggie. Det behövs fler som henne i vårt grå samhälle. Folk är ofta rädda fär att prata med främlingar (som i själva verket är kompisar vi ännu inte känner) Har bott utomlands i 6 år i två omgångar och har lärt mig att bryta barriären och livet har berikats avsevärt. Stå på dig Maggie, var dig själv.
  • Magnus
  • lördag 31 januari 2009 kl 11:48

  • Bra film, men...
  • filmen visar verkligen förfallet i Malmö. Rån och våldtäktsförsök... Jag är själv Malmöbo sedan några år och hade aldrig kunnat ana att det är så pass illa i de "sämre" delarna, delar som jag aldrig någonsin besökt. Stackars människor som kommer till Sverige i den gamla tron om att det här är himmelriket... Ett stort ghetto är vad större delen av staden verkar ha blivit, medans vi andra lever vårt liv i "det vanliga Sverige". Hur kunde det bli så här?
  • Joakim
  • måndag 2 februari 2009 kl 22:53

  • Sjukt
  • Helt stört att visa en dokumentär om en sådan skör människa.
  • Julieanne
  • måndag 2 februari 2009 kl 22:57

  • Malmötjej
  • Sanningen utan att linda in! Applåder!!! Bra att tomtarna på sfi visas upp, hoppas dom får annat jobb för dom e på fel ställe! Apropå rån & våldtäktsförsök så sker det inte bara i dom "sämre" delarna, nej ta en sväng i city vid nattetid men håll ögonen öppna. Maggie du e en fantastisk kvinna, varm, vacker, poetisk, stark, känslig och helt underbar!!!
  • Malmötjej
  • tisdag 3 februari 2009 kl 14:16

  • Julieanne
  • Varför vore det så? Ska dokumentärer bara visas om starka människor utan problem i sin vardag?
  • Marcus
  • tisdag 3 februari 2009 kl 21:34

  • till Joakim
  • - om det nu inte är så att "det vanliga Sverige" är ett likhetens ghetto i en värld, som innehåller så mycket mer och annat. Och om det nu inte är så att kollisionerna mellan Maggies värld och den andra världen - t.ex. på SFI - beror på att "det vanliga Sverige" är så enögt och begränsat. Visst visar filmen förfallet i Malmö men mest av allt förfallet i vår fantasi och vår inlevelseförmåga, som gör att vi utesluter sådana som Maggie. Som skulle kunna förändra oss till det bättre -
  • Susanne
  • onsdag 4 februari 2009 kl 23:15

  • Maggie, en inspiration!!
  • Stort tack till de eldsjälar som gjort denna känslosamma o realistiska dokumentär! Maggie verkar vara en underbar människa som ser det vackra och roliga i de enklaste tingen och jag önskar att fler tänkte som hon, då hade vårt samhälle varit så mycket bättre! Jag tycker Maggie förtjänar alla vänner i världen och all lycka och kärlek som finns att få! Hon är en FANTASTISK och vacker människa och behandlar andra så som hon själv önskar bli behandlad! Tusen tack för att du finns Maggie!!
  • Silvia Magnusson
  • onsdag 25 februari 2009 kl 17:27
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu