Den som sett "Min vän Abbe", Manuel Conchas kortfilmspärla om den talande abborren, känner igen sig i malmöitiska långfilmsdebuten "Mañana". Här finns samma sorts värme, lekfullhet och lätt galna humor. De dragen är också styrkan i vänskapshistorien om Marco (Fransisco Sobrado) och Mattias (Hans-Christian Thulin) och deras kärleksproblem.

Man har helt enkelt roligt långa stunder.

I samarbete med Filmtrailer.se

Men att gå från kortfilmsformat till långfilm kräver fördjupning, inte minst på det psykologiska planet. Det är svårt att helhjärtat tro både på Marco när han slutligen får till det med nya chefen Eva (Helena af Sandeberg) på äldreboendet där han jobbar och på Mattias kval när flickvännen Petra (Alexandra Dahlström) intensivt planerar för större lägenhet, bil och i förlängningen anar man barn. En del räddas framför allt av Helena af Sandebergs professionalitet medan de unga männen har svårare att bottna i sina roller.

Intressantare är egentligen den far-sonhistoria som döljer sig i filmen. Marcos chilenska, machopräglade pappa häcklar hela tiden sonen för bristande manlighet och för att han ännu inte skaffat sig fast flickvän att bilda familj med. Pappan är sjuklig och historien tar en oväntad vändning.

Här märks att Concha sitter på insikter som han gärna hade fått fördjupa sig mer i.

Bäst är faktiskt "Mañana" i de korta, snabba porträtten av exempelvis människorna på äldreboendet. Och här kommer just värmen och humorn i synen på individerna fram.

Någon profilerad bildstil kan man ännu inte tala om. Det går alltför snabbt ibland när filmaren borde ha dröjt för att göra kärlekshistorierna lite mer underbyggda.

Men så handlar det även om en annan kärlek som måste få plats, nämligen den till hemstaden Malmö. Västra hamnen, Kungsgatan, Sorgenfri, kanalen, ja mycket ska rymmas. Concha har känsla för de rätta miljöerna och är i det avseendet en arvtagare till både Widerberg och Troell.