I samarbete med Filmtrailer.se

En muskulös och tatuerad gängkille eller en anemisk snobb som aldrig sover?

Anabola steroider eller kokain? Livet är fullt av faror för en ung kvinna och farligast av allt är att bli förälskad i fel man.

När Chris Weitz tar sig an andra delen i Stephenie Meyers högt älskade "Twilight"-serie har den hemtama highschool-miljön bytts mot ett mer mytologiskt landskap. Det är i vildmarken faran hotar, där lukten av oskuld sticker i näsan på bestarna som har svårt att kontrollerna sina lustar.

Det är lätt att förstå vad det är i Meyers berättelse som lockar tonårspubliken; känslan av att vara på en gång hopplöst annorlunda och en av de utvalda, längtan efter den ende rätte, självskadebeteendet när kärleken sviker och oskulden som är både en gåva och en börda.

I Weitz filmatisering staplas metaforerna på varandra och mycket av vardagen som gav föregångaren "Twilight" en viss charm och kontrast till det storvulna vampyrtemat har gått förlorad. Kvarstår gör arketyperna; jungfrun som uppvaktas av såväl det trogna men rått luktande odjuret som den ädle men förvandlade prinsen.

En droppe blod spilld på Bellas (Kristen Stewart) artonårsdag ställer förhållandet till vampyren Edward (Robert Pattinson) på sin spets; för att rädda henne undan sig själv försvinner han och hon flyr förkrossad till barndomsvännen Jacob (Taylor Lautner) i skogen. Men snart förvandlas också han, blir en stor varg när han blir retad, oförmögen att kontrollera sin ilska.

Rent visuellt är det snyggt gjort och Weitz får användning för erfarenheterna från pompösa Pullmandramat "Guldkompassen" där datoranimerade isbjörnar sprängde fram på bred front över isen. Berättartekniskt fungerar det sämre och det är tydligt att man haft svårt att banta ner bokens intrig till filmformatet, de dryga två timmarna till trots.

Bildsköne Robert Pattinson är dessutom en rätt andefattig skådespelare, medan Kristen Stewart gör en vital insats i huvudrollen värd långt bättre manus än det här.