En människa delad i två halvor med ansiktena mot varandra. En han och en hon
på väg att återförenas. De sträcker händerna mot varandra.
”Mänskligheten”, det 32 meter höga monument som formats av en av Turkiets
främste skulptörer, Mehmet Aksoy, har blivit sprängstoff i den turkiska
politiska debatten.
Statyn, som står nära den armeniska gränsen restes till fredens ära och hyllar
tanken om försoning efter snart ett sekel av misstro mellan ärkefienderna
Turkiet och Armenien.
För Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan räckte det att se den just
avtäckta statyn ute på slätten. ”Avskyvärt”, konstaterade han och krävde att
statyn måste bort omedelbart, då han menade att den hädade en muslimsk
helgedom lite längre bort i området.
Konstnären Mehmet Aksoy känner sig både arg och missförstådd. Med statyn
försökte han visa vägen till mänskligare lösningar; vilken smärta en delning
kan innebära och hur en fredlig återförening skulle kunna få människor och
regioner att blir hela igen. Premiärministern visade med sitt uttalande ett
förakt för demokratin och den konstnärliga friheten menade Aksoy. Tänker
Turkiet följa talibanernas exempel i Afghanistan och börja spränga landets
statyer i luften?
Efter flera veckor av upprörda tv-debatter, där premiärministern Recep Tayyip
Erdogan beskyllts för att ha gjort sig till konstens smakdomare, tog
statsfullmäktige i staden Kars det beslut som premiärministern så tydligt
eftersökt. Statyn ska sprängas. Trots att det var de styrande politikerna i
staden Kars som bara några år tidigare entusiastiskt beställt samma
konstverk.
Två kroppar uthuggna i sten – ställda mot varandra. De kunde lika gärna
symbolisera rätten till fritt yttrande eller konstnärligt skapande, ställt
mot en växande politikerkontroll och ökat islamiskt inflytande.
Vart är Turkiet på väg, vilket slags islamiskt samhälle är Tayyip Recep
Erdogan på väg att skapa? Alkoholförbud för alla upp till 24 år,
massrättegångar mot höga militärer, akademiker, fackföreningsledare,
författare och en strypt pressfrihet med över 68 journalister i fängelse.
Domen mot Orhan Pamuk häromveckan.
Två månader före parlamentsvalet handlar striden i Kars inte bara om konstens
oberoende utan lika mycket om landets framtid.
”Statyns överlevnad är avgörande även för juridiken och det fortsatta
rättssamhället”, säger Aksoys advokat Turgut Kazan, tidigare ordförande i
det turkiska advokatsamfundet. ”Blir det nödvändigt kommer vi att vända oss
till Europadomstolen.”
Än är inte sista ordet sagt. Konstnären Mehmet Aksoy har lovat att med sin
kropp försvara sin staty och hyllning till mänskligheten.
Ulla Lundström
översättare bosatt i Istanbul