Idag trädde Ipred-lagen i kraft. Fem ljudboksförlag blev de första
rättighetshavarna att testa den.
Svenska förläggareföreningen stöttar dem i den rättsliga processen, men vissa
av föreningens medlemmar har inte ens hunnit ta ställning till lagen.
Ipred-lagen gör det möjligt för bokförlag och andra rättighetshavare att – via
domstol – begära uppgifter om vem som äger ett specifikt internetabonnemang
om man misstänker att det har laddats upp eller ner upphovsrättsskyddat
material från detta abonnemang.
Idag trädde lagen i kraft och redan första dagen skickade fem ljudboksförlag
– Earbooks, Storyside, Piratförlaget, Bonnier Audio och Nordstedts – in en
gemensam begäran till Solna tingsrätt om att få ut uppgifter om vem som står
bakom ett specifikt abonnemang. Den skickades in i samförstånd med de sexton
författare som omfattas av den misstänkta illegala spridningen av ljudböcker
från abonnemanget.
Först om och när förlagen har fått ut uppgifter om vem som står bakom
abonnemanget kommer man ta ställning till hur man ska gå vidare i ärendet.
Fyra av förlagen – Storyside borträknat – är medlemmar i Svenska
förläggareföreningen, som stöttar alla fem i den rättsliga processen.
Svenska förläggareföreningen är ivriga förespråkare av Ipred-lagen, vilket man
bland annat gav uttryck för 2007 som medförfattare till en skrivelse som var
ett direkt svar på regeringens utredning av upphovsrättsliga frågor på
internet.
I skrivelsen formulerades exempelvis en vilja att närmre undersöka
möjligheterna att göra internetleverantörer skyldiga att stänga av
abonnenter som påkommits ägna sig åt illegal fildelning. Det förslaget fick
inget gehör när utformningen av lagen diskuterades och röstades igenom i
riksdagen i februari i år.
Men alla medlemsförlag verkar inte till fullo stå bakom förläggareföreningens
hårda linje. På internetforum har medlemmar i föreningen Ordfront – som är
den största delägaren av Ordfronts förlag – den senaste tiden rasat mot
förläggareföreningens hållning och krävt Ordfronts utträde ur denna.
Panelen: Förlagen om lagen
Sydsvenskan ringde upp representanter på tre av förläggareföreningens
medlemsförlag för att få svar på två frågor.
Stefan Carlén, ordförande Ordfront, sitter i förlagsstyrelsen.
Hur ställer ni er till Ipred-lagen?
– Vi har inte hunnit ta ställning till det ännu. Men det abli svåra för oss
att tycka om. Vi har tidigare varit väldigt kritiska till lagar som kan
uppfattas främja ett övervakningssamhälle.
Vad krävs för ert utträde ur förläggareföreningen?
– Ett sådant beslut måste röstas fram på vår föreningsstämma i maj, men det
kom aldrig in någon motion som krävde vårt utträde. Det är inte första
gången medlemmar är kritiska till förläggareföreningen. Jag har själv varit
det många gånger.
Billy McCormac, förlagschef Timbro.
Hur ställer ni er till Ipred-lagen?
– Vi driver aldrig en linje som organisation. Klart vi har diskuterat om vi
kommer att använda oss av lagen, men vi har inte landat i något beslut. Vi
har tidigare tagit stark ställning mot FRA-lagen och Ipred är ett känsligt
ämne.
Vad krävs för ert utträde ur förläggareföreningen?
– Det är lite problematiskt att förläggareföreningen har drivit opinion i
medlemmarnas namn. Det kan komma en tid när vi får se över vårt medlemskap,
men vi är inte där än. Vi gick just med igen, så det här var lite olycklig
tajming.
Stefan Persson, vd Studentlitteratur.
Hur ställer ni er till Ipred-lagen?
– Lagen som sådan är vi självklart positiva till. Vi har
precis tillsatt en utredning för att kartlägga den illegala fildelningens
omfattning. Skulle det visa sig att den orsakar stora förluster för oss är
det inte osannolikt att vi tvingas agera.
Vad krävs för ert utträde ur förläggareföreningen?
– Det är en ytterst hypotetisk fråga för vår del. Jag tycker det är bra att
förläggareföreningen driver upphovsrättsfrågor och bland våra författare har
vi aldrig stött på andra uppfattningar. För dem är det snarare ett krav.