Hippies efter terror

Kultur & Nöjen.

Idealism och fanatism. I Danmark är en bok som säljer 50 000 exemplar en bästsäljare. Vad kan man då kalla en bok som säljer 300 000? Det finns inget ord för en sådan succé som Peter Øvig Knudsen fått med sina två böcker om Blekingegadebanden.

På köpet har han blivit rik, så rik att han kan leva gott på sina pengar i stort sett resten av livet. Och det är det få danska författare som kan göra.

Vi träffas på Gyldendals anrika förlag mitt i Köpenhamn. Peter Øvig Knudsen bjuder på kaffe och vatten i ett litet trångt rum.

Det är dagen efter galapremiären på dokumentärfilmen om ligan, den marxistiska och fanatiska grupp som under 1970- och 80-talen genomförde flera spektakulära rån med många miljoner kronor i byte och en dödad polis, ett mord som aldrig klarats upp.

Filmen bygger på Peter Øvig Knudsens böcker och gick upp på biograferna den gångna helgen. Böckerna kom ut hösten 2007. Sedan dess har han åkt land och rike runt och föreläst om dem.

De som döptes till Blekingegadebanden var politiska idealister som ville göra det goda, men där det slutade i det onda.

– Det är kanske en av förklaringarna till att intresset blev, och är, så stort. Det eviga temat om idealism och fanatism. Då var det marxister, idag är det islamister.

Men böckerna är också en beskrivning av dansk nutidshistoria och om en generation som vaknade politiskt, som demonstrerade mot Vietnamkriget och orättvisor i världen. Peter Øvig Knudsen gick själv med i ungdomsorganisationen av Kinatrogna Kommunistisk Arbejderparti.

– Det var en sund reaktion, en naturlig reaktion med en rättfärdig vrede. Blekingegadebanden startade ju också sunt, de var inte cyniska förbrytare från dag ett. Jag kan komma ihåg hur fanatisk jag själv var och kan inte utesluta att jag också hade kunnat hamna där.

Det gjorde han inte. Efter tre år lämnade han partiet.

Ytterligare en förklaring till framgången för böckerna om Blekingegadebanden kan vara att det handlar om danskar som växte upp i Gladsaxe, en mönsterförort i det danska välfärdssamhället och som så många känner igen sig i. Böckerna beskriver hur de kunde bli fanatiker och terrorister.

Peter Øvig Knudsen fortsätter att gräva i dansk nutidshistoria.

– 1968-generationen var ju inte enbart marxistiska fanatiker, det fanns även hippies som förespråkade droger och fri sex. Hos dem kände jag mig nog mer hemma och därför ska nästa bok handla om dem.

Efter framgångarna med de förra böckerna har en av drivkrafterna försvunnit.

– Jag behöver ju inte skriva för att överleva utan nu handlar det om lusten att skriva. Den fick jag i december i fjor när det började bli tråkigt. Att sitta på en tropisk ö och leva på pengarna är inget för mig.

BAKGRUND

Dödar en polis och planerar kidnappning

Blekingegadebandens historia börjar i slutet av 1960-talet. Kommunisterna Gotfred Appel och Ulla Haunton samlar unga revolutionärer i en sektliknande grupp. Flera av dem åker till Jordanien för att vara med i Folkfronten för Palestinas befrielses (PFLP) träningsläger.

Under täcknamnet ”æblerne”, äpplena, börjar Appels grupp under 1970-talet att skaffa vapen och pengar till PFLP. Vapenstölder utförs både i Norge och i Sverige, i Flen.

Den danska gruppen ingår i ett internationellt nätverk där bland annat tyska Baader-Meinhofligan, Röda Brigaderna och Schakalen ingår.

Den hårda kärnan fortsätter på den kriminella vägen även sedan de avsatt Appel och Haunton. Bland annat planeras att kidnappa Jörn Rausing, Tetra Pak-sonen i Lund. Ligan ska begära en lösensumma på 300 miljoner kronor, men avbryter kidnappningen i sista stund.

1988 begår de det mest kända rånet mot ett postkontor i Købmagergade i Köpenhamn där en 22-årig polis dödas.

Av en slump, en enkel bil-olycka med en av huvudpersonerna, avslöjas deras hemliga tillhåll, en lägenhet på Blekingegade på Amager.

Sju döms till långa fängelsestraff, men vem som sköt polisen klargörs aldrig. När ligan väl ställs inför rätta är flera av de stora rånen preskriberade.

PET-kommissionen

Tillsattes 1999 av Folketinget för att undersöka om säkerhetspolisen agerat korrekt under det kalla kriget, 1968–1989, när den registrerade personer och organisationer.

Peter Øvig Knudsen visar i sina böcker att säkerhetspolisen PET satt inne med mycket information om individerna i det som senare blev Blekingegadebanden. Information som kriminalpolisen inte fick.

PET-kommissionen skulle ha varit klar med sina rapporter som omfattar minst 4 000 sidor redan i fjor, men har fått tiden förlängd. Det är oklart när rapporterna ska presenteras.

FAKTA/Peter Øvig Knudsen

Född 1961 i Århus.

Utbildad journalist men blev författare på heltid för sex år sedan.

Har bland annat skrivit böcker om Danmark under andra världskriget och varit redaktör för Lars von Triers dagbok ”Idioterna”. Priser och utmärkelser har regnat över honom och staten garanterar levebrödet genom ett författarstipendium.

Relaterade artiklar

Författare: Bibi Häggström
Publicerad 23 mars 2009 11.32
Uppdaterad 23 mars 2009 11.32

Kultur & Nöjen
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu