I förra veckan skrev Googles verkställande direktör Eric Schmidt en mycket
uppmärksammad debattartikel i Washington Post (9.2).
Google brukar ofta påpeka att det saknas en stor och samlande kraft som talar
för ”användarna” på internet. Google vill vara den kraften, och Eric
Schmidts text är en del i den profileringen. Avstampet i hans text är
politiskt: genom rätt innovationssatsningar i Washington kan depressionen
brytas och arbetslösheten tvingas tillbaka.
Men för den som tittar närmare på vad han faktiskt skriver blir bilden en
annan. Vi kan ta det i samma punktform som Eric Schmidt gör:
För det första måste små företag ha rätt att tävla på samma villkor som stora.
Det bör finnas lagar som säkerställer att det är på det viset.
Detta skriver Schmidt eftersom Google vill att internet ska vara ”nätneutralt”
– det ska alltså vara olagligt att prissätta webbtrafik olika. Eller, mer
konkret: det ska vara olagligt för bredbandsoperatörer att ta extra mycket
betalt av en stor aktör som använder mycket bandbredd. Som Google.
För det andra måste vi tolerera misslyckade satsningar, annars når vi aldrig
någon verkligt nyskapande framgång heller.
Detta skriver Schmidt som en hälsning till allt mer otåliga aktieägare i
Google, som inte tycker om det faktum att ungefär 240 av Googles 250 olika
tjänster går back och i allt väsentligt finansieras av annonserna som är
knutna till sökmotorn. Om Google bara ville fokusera lite mer skulle
kostnaderna krympa och börsvärdet stiga.
För det tredje kräver Eric Schmidt utökade skattelättnader för kommersiell
forskning och utveckling.
Detta skriver Schmidt eftersom en sådan avdragsmöjlighet skulle spara
miljarder åt det företag han leder.
För det fjärde uppmanar Eric Schmidt den amerikanska regeringen att ta
krafttag vad det gäller tillgänglighet till internet. Stora
infrastrukturella satsningar behövs. USA är bara nummer femton på listan
över länder med mest uppkoppling per capita.
Detta skriver Schmidt eftersom Google behöver två saker för att säkra sin
ställning – dels ett maximerat internet där så många människor som möjligt
söker och besöker så många sajter som möjligt, dels ett maximalt antal
användare för att den egna och alltid pågående kundundersökningen och
omvärldsanalysen ska vara bäst i världen.
Till sist begär Schmidt en enklare process för arbetstillstånd för
ickeamerikanska medborgare, för att rätt talanger ska kunna stanna kvar.
Detta skriver Schmidt eftersom hans eget företag har anställda från runt
hundra länder.
Eric Schmidts debattartikel är en skicklig uppvisning i visionsprat och
mångfaldsomsorg, men inte tillräckligt skicklig för att kamouflera att den
till hundra procent är skriven i egen sak.
Andreas Ekström
medarbetare på kulturredaktionen