Hösten 2008 blommade ett frö upp som hade börjat gro redan under 90-talet. Invandringskritiska och främlingsfientliga debattörers verksamhet på nätet samlades under en gemensam portal som hette Nätverket mot politisk korrekthet. Nätverket skulle arbeta för att ge sin nyhetsrapportering största möjliga spridning och vid behov använda utländska servrar för att bevara de medverkandes anonymitet. Ur nätverket kom Politiskt inkorrekt att växa fram som den mest framgångsrika hemsidan. På Politiskt inkorrekt publiceras material som ansvariga utgivare på de traditionella tidningarna skulle kunna åtalas och dömas för.
Redan från start låg fokus på invandring och islam, på vad Politiskt inkorrekts skribenter kallar en ”smygislamisering” av Sverige. Etablerade medier beskrivs som korrumperade, nyhetsrapporteringen som censurerad och Politiskt inkorrekts eget arbete som en motreaktion. En stor del av bloggposterna är relaterade till Sverigedemokraterna och i kommentarsfälten ligger ribban högt, hot och rasistiska påhopp är vanliga.
”Varje land i Europa måste inrätta en motsvarighet till Tysklands på 30-40-talet SA (SturmAbteilungen). Varje muslim som begår brott, placeras i arbetsläger långt från hemorten”, skriver signaturen ”Stigpalm” i ett kommentarsfält. Det publicerades den 9 september i år. I skrivande stund har kommentaren fortfarande inte raderats.
Nätpersonligheter från internets skuggvärld skapade med Politiskt inkorrekt en av Sveriges mest besökta bloggar och formade en helt ny roll i medielandskapet: en gråzon där ingen person är ansvarig för publiceringarna, en gråzon som rättsinstanserna har svårt att komma åt. Vilka regler och lagar som ska användas är lika oklart som vad denna nya form av informationsspridning ska kallas: journalistik, propaganda eller bara skvaller?
I ett försök att möta kritiken för bristande insyn lanserades ”Gustaf Janson” som redaktör för Politiskt inkorrekt våren 2010. Han skulle vara ansiktet utåt och arbeta helt öppet. Namnet visade sig dock vara en pseudonym för en numera avliden 57-åring från Stockholm, som bland annat stod för bloggens donationskonto.
När ”Gustaf Janson” mejlintervjuades av studenter från Journalisthögskolan i Göteborg ville han inte alls kännas vid journalistrollen:
”Nej, bevare mig väl, den nedsolkade yrkesrollen är det ingen av oss som vill förknippas med.”
Men trots föraktet mot de så kallade gammelmedierna har den huvudsakliga källan till det som publiceras på Politiskt inkorrekt kommit från traditionella medier. Plagierade stycken blandas med skribenternas egna tillägg. Ambitionen är ofta att lägga till det som svenska medier utelämnar på grund av etiska riktlinjer. De omskrivna personernas etnicitet, religiösa tillhörighet och personuppgifter lyfts fram som det viktigaste.
Tips från läsare och medborgargrävare på diskussionsforum som Flashback bidrar till att fylla i saknade pusselbitar. En i de flesta fall objektiv nyhetstext förvandlas genom Politiskt inkorrekts filter till något subjektivt, inte sällan ren politisk propaganda.
Sedan Politiskt inkorrekt startade hösten 2008 har justitiekanslern (JK), som utreder yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott, tagit emot sjutton anmälningar mot sajten. De flesta gäller förtal men också hets mot folkgrupp, hot och publicering av personuppgifter har anmälts.
– Väldigt mycket ska få sägas som är obehagligt och otrevligt, även om det kan uppfattas som kränkande. Men det finns en gräns, säger justitiekansler Anna Skarhed.
Anna Skarhed konstaterar att anmälda hemsidor i många fall saknar utgivarbevis och anmälningarna skickas i dessa fall vidare till polis och åklagare som övertar utredningsansvaret. I fallet Politiskt inkorrekt har samtliga anmälningar då lagts ner. Vissa brott, exempelvis förtal, faller inte under allmänt åtal vilket innebär att bara den utsatte själv kan driva fallet. En anmälan från till exempel en anhörig läggs automatiskt ner. Det är dock inte enda förklaringen, i polisutredningarna finns det beskrivningar som ”går ej att spåra” och ”utredningsuppslag saknas”.
Poliser med insyn i utredningarna berättar om fler svårigheter att utreda brottsmisstankar på nätet. Det kan vara svårt att ta reda på vem som står bakom en anonym hemsida, den arbetsinsats som skulle krävas står i många fall inte i proportion till hur grovt brottet är.
– Vissa av de här hemsidorna gömmer sig på utländska servrar, säger en polisman.
– På grund av rådande lagstiftning kommer vi ingenstans, förklarar en annan.
Att det kan framstå som fritt fram att förtala på nätet, tycker justitiekansler Anna Skarhed är problematiskt, speciellt när det gäller barn och ungdomar. Människor uttrycker sig på ett helt annat sätt i skydd av anonymitet än vad de annars skulle göra, men samtidigt pekar hon på ”den arabiska våren” som ett exempel där nätanonymiteten varit viktig för yttrandefriheten.
Sverigedemokraterna har, som sagt, en särställning hos Politiskt inkorrekt, även om ett officiellt samarbete förnekas.
När 57-åringen bakom pseudonymen ”Gustaf Janson” avled i mars gick den sverigedemokratiske riksdagsmannen Kent Ekeroth från Lund in och övertog ansvaret för donationerna. Pengar som skänks till Politiskt inkorrekt slussas numera via Kent Ekeroths personliga bankgiro och hans ”antiislamiseringsfond”, som han driver tillsammans med sin bror Ted Ekeroth, också aktiv sverigedemokrat. Fonden ska användas för att ”motverka den pågående islamiseringen” och som kontaktperson står Ted Ekeroth med sin sverigedemokratiska partimejladress.
I mars kunde tidskriften Expo avslöja att nuvarande distriktsordföranden för SDU syd, Chang Frick, varit del av Politiskt inkorrekts redaktion under valrörelsen 2010.
Tidigare i år dömdes den sverigedemokratiske kommunstyrelseledamoten Patrik Olsson från Ängelholm för att ha återpublicerat kränkande material från Politiskt inkorrekt på sin egen blogg. Han menade att Politiskt inkorrekt var oberoende och att den stora mängden läsare utgjorde en garant för att det som publicerades där var sant. Till sitt stöd lade han fram besöksstatistik som visade att Politiskt inkorrekt hade fler läsare än till exempel Helsingborgs Dagblads webbplats.
Helsingborgs tingsrätt, och senare även hovrätten i Malmö, delade dock inte hans uppfattning och dömde Patrik Olsson för förtal. Domen är överklagad till Högsta domstolen.
– Det här är en teknisk fråga. Vi har en möjlighet för människor att uttrycka sig på ett sätt som sprids på ett helt annat sätt än förr i världen när man satte upp anonyma lappar. Det är ett problem att det i många fall är omöjligt att hitta den ansvarige, säger justitiekansler Anna Skarhed.
I fallet med Politiskt inkorrekt utesluter hon inte att det finns uttalanden som gått över gränsen för vad som skulle vara tillåtet om hemsidan haft en ansvarig utgivare och en granskning varit möjlig.
PI har inte bara skapat en ny roll i medievärlden utan även en motsägelsefull sådan – att ständigt granska och utkräva ansvar utan att en enda gång själv ta ansvar eller låta sig själv granskas.