MALMÖ. I New York kallades Nadeem Aslams nya roman "Den förspillda vakan" för
anti-amerikansk. I Lahore anklagades han för att vara för USA och mot islam.
I Indien kallades han antikommunist. Vad är han då?
– Jag är misstänksam mot alla ideologier. Jag är för människor.
Nadeem Aslams nya bok "Den förspillda vakan", utspelar sig i det politiskt
glödheta Afghanistan. Här bor en engelsk läkare vars afghanska fru stenats
till döds av talibanerna och vars dotter mördats under krigen mot Sovjet. I
sitt hus får han sällskap av en muslimsk fundamentalist, en rysk kommunist
och en före detta CIA-agent.
Jag träffar Nadeem Aslam i Hotell Baltzars foajé, en stund innan han ska hålla
föredrag på Malmö stadsbibliotek. Han berättar om tankar han hade redan när
han skrev sin förra roman, "Kartor för vilsna älskande".
– Om du skapar monster – varför blir du förvånad när de slår tillbaka mot dig?
Dagens problem har rötter i kriget mot Sovjetunionen på 1980-talet, då USA
stödde den islamistiska mujaheddingerillan. När Sovjet drog sig tillbaka
bröt inbördeskriget ut och talibanrörelsen bildades. Men allt det där är
liksom bortglömt.
– I "Den förspillda vakan" möts människor från olika platser. De är väldigt
misstänksamma mot varandra och det är mitt sätt att utforska ideologierna.
– I USA kallades jag anti-amerikan. I Pakistan sa man att jag är för USA och
mot islam. I Indien var jag antikommunist. Det betyder att alla konflikterna
i boken är sanna. Det var en besvikelse, jag trodde vi kommit längre än så.
Vad är boken då?
– Jag tycker att alla krig är inbördeskrig och jag är misstänksam mot vad
ideologier gör med människor. Islam, USA, kapitalism, kristendom. Men boken
är för en mänsklighet.
Precis som Nadeem Aslam känns hundra procent fokuserad på vår intervju,
absorberas han av skrivandet "to the point of obsession". Kartor för vilsna
älskande, som handlade om pakistanska invandrare i England, tog elva år. Han
försörjde sig på stipendium, byggjobb, som hotellportier och servitör. Bodde
i billiga rum och i vänners hus. I småstäder, London var för dyrt.
– Jag bestämde mig tidigt. Om jag ska ägna mig åt att skriva måste jag offra
vissa saker. Om mina vänner vill gå ut på middag tänker jag att "fyra timmar
– då kan jag läsa Hamlet istället". Den förspillda vakan tog två år och när
jag skrev den isolerade jag mig fullständigt. Jag jobbade på nätterna och
sov på dagarna. Min bror och svägerska fyllde mitt kylskåp medan jag sov.
Boken är dedikerad till dem.
Handlingen i Den förspillda vakan varvas med bilder. Som att den brittiske
läkaren spikat upp alla sina böcker i taket, eller täckt över
väggmålningarna med lera.
– Jag reste till Afghanistan när jag skulle skriva boken. Jag pratade med
lärare, butiksbiträden och expediter. Jag mötte en man på bussen som bott på
ett islamistiskt militärläger som barn. Så har jag kunnat berätta historien
om Casa, den islamistiske fanatikern i boken.
När Nadeem Aslams agent från det svenska förlaget kommer och säger att vi
måste avsluta om han ska hinna vila en stund innan framträdandet på
biblioteket, säger han att han inte behöver vila. Nadeem Aslam lätt att få
kontakt med och berättar generöst om sig själv och om sina böcker. När vår
tid är ute frågar han bekymrat om jag är nöjd med svaren. Och det är jag ju.
En sista fråga bara.
Vad tror du om framtiden?
– Både Pakistan och Afghanistan är länder som funnits i mindre än hundra år.
Vad var Sverige när det var 60 år? Jag säger inte att vi inte ska bry oss om
vad som händer i de här länderna. Men vi ska inte ha panik. Det finns modiga
människor, som kämpar. Och jag vill tro att min bok bidrar till kampen.