Varje månad i år har Malmöpianisten haft drygt femton spelningar och i augusti
blir det ännu fler. Närmast ska han på torsdag lira på den egna jazzklubben
The Way We Play på Adelgatan 2 i Malmö.
– Det viktigaste för mig är att musiken har feeling och kommunikation,
förklarar Mattias Nilsson.
– Varje kväll vill jag få ut något oväntat, skapa något unikt. Och helst
beröra någon med det jag spelar, ge lite kraft och positiv energi.
Mattias Nilsson, uppvuxen i Bjärred, odlar i den stora klassiska
jazzpianotraditionen från förebilderna Art Tatum, Teddy Wilson, Oscar
Peterson och Bill Evans. Han vill bygga spelet utifrån en stark och drivande
vänsterhand, månar om melodierna och spelar gärna standardlåtar.
Däremot är Mattias Nilssons ”karriärväg” lite ovanlig såhär i 2000-talet. Han
kom in på musikerlinjen på musikhögskolan, men tog sedan beslutet att inte
börja där, utan i stället livespela sig fram.
– När man gått ut musikerlinjen efter fyra år får man ett papper på sin
examen. Men det papperet säger inget om vad man egentligen kan, vad man kan
prestera i den här verkligheten, på klubbarna.
– På ett jam hör man direkt vad en musiker går för och om det är någon man
skulle vilja lira med. Och om man själv märker att man inte kan en låt
smyger man hem och pluggar in den till nästa jam.
Fast tränat har inte Mattias Nilsson gjort på länge nu. Olika slags spelningar
inför publik fyller hans kalender alldeles tillräckligt bra.
– Det har blivit svårare och svårare att sätta sig ned hemma och öva, ler han.
Fast å andra sidan har jag lärt mig att betrakta mig själv utifrån och se
vilka kvaliteter jag har och inte har. Ungefär som en manager.
Mattias Nilsson har blivit en jam-generator i Malmö. I oktober förra året drog
han igång The Way We Play på Buddha Lounge på Djäknegatan, vilket betydde
konsert och jamsession varje vecka. Senare under säsongen flyttades det hela
till Adelgatan och bakades på med den nya klubben Get Down med inriktning på
soul, funk, jazz och latin modell 70- och 80-tal.
Jazzkvällarna har alltså även givit utrymme åt en rad andra musiker.
– Det känns inte som om jag vill hitta ställen där jag själv kan spela hela
tiden, säger Mattias Nilsson. I stället handlar det om att ett nytt
spelställe ska fylla en funktion i stans jazzliv.
Jammen ger god utdelning i publik, men har inte direkt fått Mattias Nilssons
plånbok att koka över. Belöningen ligger i musiken, Mattias överlevnad
säkras av andra slags pianojobb.
Under hösten ska Mattias Nilsson bland annat turnera i Italien med Joe Spinaci
Combo och spela två kvällar per vecka på hotell Hilton med trumpetaren och
sångaren Niklas Fredin. Och så ska han trioförgylla Grand i Lund under
jazzpartyt.
– Jag har skrivit en del tidigare, men annars inte fokuserat på att göra min
egen musik, säger Mattias Nilsson. Det kräver mycket tid att hitta sin egen
röst. Jag skulle vilja göra en platta också, gärna en dubbel med både ett
soloalbum och en trioplatta.