Ett val som går på två håll

Konst & Form.
Carolina Söderholm har tittat närmare på konst i det offentliga rummet.

Form Design Center visar just nu en intressant utställning. Malmö ska få två nya offentliga konstverk och tio konstnärer har bjudits in att tävla. Scenen utgörs av stadens nya entrékvarter, där Citytunneln möter Centralstationen, högskolan och havet: Anna Lindhs plats och Posthusplatsens förplats. Två vindpinade, rätt anonyma stenpiazzor, som nu får potential att utvecklas till samlingspunkt och landmärke.

Spänningsmomentet är visserligen över – de två vinnarna offentliggjordes på vernissagen strax före jul. Men det är likväl fängslande att detaljstudera visioner och modeller. Här kan man se hur den samtida konsten spänner musklerna för att ta sig an det offentliga rummet: här krävs både beständighet och kapacitet att arbeta med stora grepp, vilket i sig inte utesluter bruk av ny teknologi eller en kritisk dimension.

Vad blev då resultatet? En diplomatisk blandning av färgglad provokation och traditionell monumentalitet. Ett strategiskt val av juryn, som gjort för att tillfredställa både dem som gillar djärvt nytänkande, och dem som likställer offentlig konst med klassiska former i massiv granit.

Stockholmskonstnären Matti Kalli­oinen – känd i Malmö sedan sitt glittrande, surrealistiska gästspel på Lilith Performance Studio – står för det förstnämnda, med sin slingrande organism av regnbågsfärgade och pärlemorglänsande länkar, placerad på Anna Lindhs plats. Den är klättervänlig och inbjudande i bjärt och befriande kontrast mot Inre hamnens strama sten- och glasarkitektur. Göteborgsskulptören Pål Svensson har å sin sida fångat utsikten mot hamninloppet med en cirkelformad kolossram, medan stadens silhuett speglas i en polerad stenfontän. Alltsammans mycket stilrent och konventionellt.

Samspelet mellan de två verken är dock obefintligt – om konstnärerna involverats i ett tidigare skede i utformningen av själva platsernas karaktär hade processen och resultatet kunnat bli ett annat, mer genomgripande och fruktbart.

Ett starkt bidrag stod Kristina Matousch för, som med förslaget ”Crosscut” i stramt huggen sten ville ta sig an hela den tilldelade ytan med ett dynamiskt, geometriskt formspel att röra sig och vistas i. Hennes vilja att tänka stort och arkitektoniskt påminner om hur den spanska konstnären Eva Lootz arbetar. I höstas fick Skissernas museum i Lund en stor donation av hennes skisser till offentliga verk, varav ett urval nu visas i en liten men koncentrerad presentation.

Intuitivt och skickligt fogar hon samman arkitektur, vatten, historia och plats i en serie imaginära och realiserade verk som får både den konkreta miljön och fantasin att växa. Det är ett fascinerande konstnärskap, vars förmåga att i en urban kontext föra in det sinnliga, drömska, filosofiska och arkitektoniskt lekfulla jag kunde längta efter att se också i Malmö.

”Vad gör konsten i det offentliga rummet?”, seminarium och paneldiskussion, Form Design Center, onsdag 11.1, kl 17.30–19.30.

13 läsare har reagerat på denna artikel.

23% är glada"

7% är likgiltiga"

61% är nyfikna

7% är arga


Hur reagerar du på "Ett val som går på två håll"?

Författare: konstvetare, Carolina Söderholm, konstkritiker
Publicerad 13 januari 2012 23.30
Uppdaterad 13 januari 2012 23.30

Konst & Form
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu