Konst med dubbel igenkänning

Ett av de senaste verken i utställningen ”Motsatsen till mig är jag” är en tio meter lång gobeläng med samma titel. Gobelängen utgår från fotografier och föreställer skådespelaren ­Börje Ahlstedt klädd som den klassiska clownkaraktären Pierrot. Dräkten som Börje Ahlstedt har på sig ställs också ut.

Konstnären Miriam Bäckström intresserade sig för den välkända figuren Pierrot, vad man kunde göra av den och undersöka vad han har för egenskaper.

– Jag ville helt enkelt se Börje Ahlstedt som den här karaktären och se vad han kunde göra av den, säger Miriam Bäckström.

Miriam Bäckström använder sig av skådespelare i flera av sina verk, bland annat i några av de filmer som ingår i utställningen. Teater, rolltolkningar och karaktärer är återkommande teman i hennes konst.

– Jag ser inte teatern som något som är bortkopplat från vårt dagliga liv, utan jag uppfattar nog mer vårt liv som den riktiga teatern. Konstformen teater är liksom en gestaltning, en förtydligad version av den dagliga teatern som vi befinner oss i, säger hon.

De element som finns i teatern som text, drama, karaktärer och roller använder vi oss av i vår kommunikation med varandra i verkligheten, menar Miriam Bäckström.

Relationer mellan människor och hur vi förhåller oss till varandra är återkommande ämnen i Miriam Bäckströms konst, liksom synsättet att det inte finns en verklighet utan flera.

På Lunds konsthall visas nu verk från 1992 och fram till i år, med fokus på de senare verken. Utställningen består främst av fotografier och filmer, men också av två kostymer.

– Fotografi är för mig vår tids främsta uttrycks­medel. Vi kommunicerar med fotografi lika mycket som med text. Vad är en bild och vad är en bild som utgår från en fotografisk teknik? För mig var det en ingång till att tolka den tid vi lever i, säger hon.

Igenkänning återkommer också i hennes konst. Sviten ”Speglar” består av cirkel­formade spegelglas i olika färger med runda fotografier av människor i mitten. Två av dem är porträtt av Börje Ahlstedt. Betraktaren känner både igen personen på bilden och sig själv i spegeln.

På senare tid har Miriam Bäckström intresserat sig allt mer för text. Till utställningen har hon skrivit en bok som är baserad på ett ljudverk.

– Jag tror många av mina arbeten inte är slutgiltiga. Jag har hela tiden arbetat för att de ska hamna i nya situationer och därigenom få nya betydelser.