Vägg i vägg på Monbijougatan pågår just nu två av årets viktigaste
separatutställningar i Malmö.
På Elastic har vi Kristina Matouschs skarpkantade minimalistiska objekt
(recension i Sydsvenskan 16.12.).
Och Åklundh visar David Svenssons lika minimalistiska kollage av gamla
boksidor, som han har fogat samman till ett slags horisonter. Upprepningen
av de rektangulära formaten varieras genom papperskvalitet och olika grad av
blekning.
En sådan minimalistisk estetik, som använder förfabricerade element, leder
alltid mina tankar till musiken. Naturligtvis Terry Rileys pionjärverk ”In
C” med sitt maniskt upprepade ackord. Men ännu mer tränger sig denna gång
Eliane Radigues musik på, eftersom den med sin repetitiva, genomlysta, och
bitvis bländande struktur i så hög grad tycks handla om tid och tomrum.
De bleknade pappren på Svenssons utställning berättar om samma sak. En del har
skiftat från ljust till mörkt, andra har fått en varm ton, men de flesta
skimrar i gulvita nyanser. Eftersom han har valt för- och eftersättsbladen
är de få texterna oftast dedikationer. De okända namnen låter tomheten glida
över i glömska.
Många blad som mörknat i ytterkanterna är fortfarande ljusa mot mitten.
Fenomenet påminner om en sentens på en boksida, ”Entre centre et absence”.
”Mot mitten och försvinnandet” är också titeln på den bok, som getts ut i
samband med utställningen (Kalejdoskop förlag). Projektet passar förstås
ovanligt bra som artists’ book, där ämnet inbjudit till en ovanligt väl
funnen blekt estetik.
I ett mindre rum på galleriet stegras utställningens ljustema i en
överraskande installation av projektionsdukar, som med nötta ytor
reflekterar ett ensamt lysrör.
Längre bort från den glittrande julruschens upptagenhet av nuet går det
knappast att komma.
Thomas Millroth
författare och konstkritiker