Ursprungligen var det tänkt att konstnären skulle utföra nya verk till
Louisiana. Men det fick ställas in när han våren 2010 först fängslades i
åttio dagar och därefter sattes i husarrest och inte kan lämna Peking.
Louisiana fick tänka om, berättar utställningens curator Anders Kold.
– Men det är fortfarande för hans konst som vi visar honom på Loui- siana, vi
ställer ju inte ut fredsaktivister och dissidenter, vi visar konstnärer.
I Weiweis konst finns klassiska modernistiska grepp i Marcel Duchamps
efterföljd, med cyklar som readymades. Ett annat verk på Louisiana
parafraserar Vladimir Tatlins torn, en berömd futuristisk arkitektonisk
vision från 1919. Här finns också kopplingar till kinesisk
hantverkstradition, med träarbeten och porslinsmålning.
Historien är alltid närvarande, i den meningen att Ai Weiweis konst ofta
handlar om Kinas relation till sitt eget historiska arv.
– I förhållande till många konstnärer i väst har hans verk en holistisk
karaktär. Allt hänger samman. I Kina kallar de honom ”mästare” och jag tror
att han träder in i en roll där som är mycket större än den vi i allmänhet
ger konstnärer i väst, säger Anders Kold.
– Jag tror han av många där ses som en stor människa, en som talar om frihet.
Han formar en ny konstnärsroll i Kina, som går utöver vad vi är vana vid i
väst.
Ai Weiwei har varit aktiv som konstnär i drygt trettio år. Ovanligt nog för
kinesiska konstnärer – åtminstone vid den tiden – levde han i tolv år i New
York, då han framför allt var verksam som fotograf.
Han återvände till Kina först 1993 för att ta hand om sin far, som blivit
sjuk.
Sedan dess har hans rykte bara växt. Det har också de kinesiska myndigheternas
irritation över Ai Weiweis envetna kritik mot landets brist på demokrati.
Den amerikanska dokumentärfilmaren Alison Klayman har följt Ai Weiwei under
flera år.
– Weiweis sätt att använda sociala medier, hans konst, hans erfarenheter från
åren i New York, Kinas utveckling, hans bakgrund som son till en berömd
dissident: allt det gör honom helt unik, en person som står mitt i de
viktiga skeendena i vår tid, säger Alison Klayman. Det han gör, gör ingen
annan i Kina.
Det finns förvisso andra kinesiska dissidenter, men Alison Klayman kan inte se
någon som närmar sig Ai Weiweis ställning.
Inte minst har Ai Weiweis ambition att ständigt kommunicera, att ständigt vara
i dialog, att dokumentera vad han gör, fått stor betydelse. Det är en
inställning han lånat från Andy Warhol – men som i förtryckets Kina, och med
Twitter och bloggar som medel fått långt större genomslagskraft.
– Det var därför det var en så kraftfull och oroande signal när Weiwei greps i
våras. Jag tror många tänkte att ”kan de komma åt Weiwei, så kan de komma åt
vem som helst”.
Du som träffat honom många gånger – varifrån tror du han får sitt mod och
sin ork att fortsätta?
– Jag har hört honom svara på den frågan flera gånger. Han vill inte säga att
det är hans barndom, eller åren i USA eller något särskilt. Det är bara
sådan han är. Han kommer att fortsätta kämpa, säger Alison Klayman.