Skapandet – inget märkvärdigt

Text: Arvid Jurjaks
Publicerad 7 januari 2010 6.00 Uppdaterad 7 januari 2010 9.12

Han är en av måleriets stora fixstjärnor. Men för belgiske Luc Tuymans, vars utställning "Against the Day" just nu visas på Moderna museet Malmö, är skapandet inget märkvärdigt.

– Andra cyklar, jag målar, säger han.

Det började som ett resultat av blyghet. Belgaren Luc Tuymans startade sin konstnärskarriär med att teckna, som ett sätt att hantera isolering och utanförskap.

– Det är vad de flesta gör, skulle jag tro. Jag tecknar faktiskt fortfarande en hel del. Jag var närmast autistisk som barn, skulle man kunna säga. Knappast den mest kommunikativa ungen.

Idag är han en av världens mest respekterade konstnärer. Och när Moderna museet nu har invigts i Malmö är det hans oljemålningar som tar plats i den stora, vita turbinhallen. Utställningen "Against the Day" har visats vid två tillfällen tidigare under 2009, i Bryssel och Moskva, och är sista delen i en triptyk.

– Jag vet inte hur många separatutställningar jag har gjort. Det här är kanske den 95:e, och jag har varit del av minst 300 grupputställningar och verkligen varit runt hela världen. Jag har fått ett slags stjärnstatus, säger han.

Av barndomens blyghet märks inget.

– Nu målar jag för att jag är en professionell konstnär, för att det är min karriär. Men jag gör aldrig målningar för pengar. Jag gör de bilder jag vill göra, utan att kompromissa. Det är fantastiskt att det fungerar och att folk är intresserade av det. Men för mig är det jag gör ganska normalt och verkligen inget märkvärdigt. Det är det här jag gör. Andra cyklar, jag målar.

Är det verkligen så enkelt?

– Det är inte så enkelt, men inte så märkvärdigt heller. Men så klart, för mig är det en nödvändighet också. Nu har jag varit på vägarna under en lång tid och gjort utställningar och projekt och är verkligen i desperat behov av att komma tillbaka till ateljén för att arbeta.

I "Against the Day" använder sig Luc Tuymans, som många gånger tidigare, av fotografiska förlagor, ofta flyktiga, digitala bilder. Han beskriver utställningen som "sista delen i raderandet av utopia". En målning ur en prickskytts kikarsikte är baserad på en film från Youtube, ett par målningar föreställer scener ur brittiska dokusåpan "Big Brother", en annan datorskärmsljuset på ett par kvinnobröst i typiskt webbcamutsnitt.

– Det är ingen moralisk kommentar, utan mer en kommentar till hur det är, säger Tuymans.

Det finns en politisk dimension i Tuymans konstnärsskap. "Against the Day" är också titeln på en roman av Thomas Pynchon, vars utforskning av paranoia speglas i ett övervakningstema som återfinns i några av tavlorna. De två tidigare utställningarna i triptyken behandlade Jesuiternas makt och Walt Disney och tidigare har han genom en serie porträtt kommenterat Belgiens förflutna som kolonialmakt.

– För det första tycker jag att livet självt är politik. Men att säga att jag är en politisk konstnär är något annat. Det skulle innebära att jag laddade konstverket med en politisk mening och ideologiska ståndpunkter, vilket jag tycker är fel. Då blir det propaganda.

Är du pessimistisk som person?

– Det är en fråga som jag får ofta. Men jag antar att jag är det. Det är bättre att vara pessimistisk för då slipper du vidriga överraskningar, säger han och utbrister i ett hest cigarettrökarskratt.

Luc Tuymans om ...

... Astrid Svangren, som också ställer ut på Moderna, och som konsthögskoleelev medverkade på en workshop som Tuymans höll på skolan under 1990-talet: "Hon är verkligen intressant. Det hon visar nu är helt annorlunda mot det jag såg henne göra på skolan."
... om sin förebild: "Det finns många. Men om vi ska återgå till var jag kommer ifrån, så finns det en konstnär som jag anser vara den viktigaste, och som har haft en väldig inverkan på mig från början, och det är Jan van Eyck (1400-talsmålare). När folk pratar om Belgien pratar de ofta om det surrealistiska hos René Magritte, det groteska hos James Ensor, men de glömmer ofta van Eycks inflytande."
... om paranoia: "Jag tror att det är något som kommer som en del av ens liv, och som förändras i takt med tiden. Men det finns en paranoid struktur inbyggd i åtminstone det västerländska samhället."

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Skapandet – inget märkvärdigt"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu