Kollisionskalas

Noah Lyon

”Look at All Your Stuff”

Galleri Thomas Wallner, Malmö, t o m 27.5.

Noah Lyons teckningar är som graffititäckta väggar. Klara färger lockar till närläsning, och i mängden fastnar jag för ”All Your Stuff”. En kille, eller är det en fågel, i rullstol tuggar likt Molok i sig en naken figur, som i dödsångest släpper väder, medan en annan utan huvud lommar iväg med en skitkorv mellan axlarna. Någon stackare spolas ner i toaletten, och en olycklig sate, som fängslats i en orange säck, spyr efter misshandeln. USAs färger lyser som en lortig regnbåge. Domedagsbasunen ljuder.

Figur läggs till figur, scen fogas till scen, bild vid bild i en färgskala som skulle göra heder åt vilken konkretist som helst. Med en fantastisk fantasi à la Bosch får Lyon näring ur populärkultur, nyhetsflöde, samtidsbilder, internationell politik och undergångsprofetior. Bräddfyllt. Det gäller att säga allt på en gång. För då kan han lämna ord och tanke till betraktaren. Underförstått, här bjuder han på sin omvärld, hur ser din ut? ”Look at All Your Stuff” heter ju utställningen!

Trycket i Lyons bildvärld hålls högt genom det lilla formatet. Ibland ner till mini. Då blir det små bildknappar, som också sammanställs till ”bildknappsmålningar”. Effekten är stroboskopisk; snabba punchlines om hans omvärld.

Vid sidan av bildraseriet visar Lyon mer konventionella målningar. Laddade av luft, ljus och drömmar om ett slags amerikansk mytologi. Målningen ”Pyramid Me” är bara en liten bild med en man i cowboyhatt framför en vägg som sytts igen; sömmen liknar ett stativ med en liten uggla. Inom mig hör jag Hank Williams tragiska drömmar och smärtsamt skön musik!

Lyons bilder kolliderar på ett sätt som skulle ha försatt André Breton i extas.

Thomas Millroth, konstkritiker