Dansk barn-tv råare och galnare

Trafikpoliser som spränger barns cyklar i luften och folk som röker på scen. Danska barn får se det, men inte svenska.
– Man är mer beskyddande i andra länder, säger Birgitte Fredsby, chef för barnprogrammen på dansk tv.

Programupplägget var följande: Barn satte sina cyklar på spel. Om de klarade att följa trafikreglerna och köra säkert i trafiken, fick de en helt ny cykel. Om de misslyckades, kom Trafikdengsen och sprängde deras egen cykel i bitar.
– Det var jätteroligt! säger Maria Groop–Russel, programbeställare för barn- och ungdoms-tv på Sveriges Television.

Men svenska barn fick aldrig se Trafikdengsen. Programmet, som var gjort av den danska televisionen och riktade sig till 10-11-åringar, var för magstarkt för SVT.

När danskarna gör film, tv och scenkonst för barn, är det ofta lite råare, lite galnare, lite mer gränsöverskridande. Det börjar redan innan publiken fått av sig blöjan. För de allra minsta barnen är nallen Bamse och hans vän kycklingen Kylling, en institution. Och fast Bamse till det yttre liknar svenske Björne, så är hans personlighetsdrag betydligt mindre älskvärda. Bamse är egoistisk, självcentrerad och bossar runt rejält med Kylling.

– Det handlar om att barn är egoistiska, på gott och ont. Tills man socialiseras är de flesta barn jagorienterade. I Danmark har vi erkänt det på ett annat plan än svenskarna, säger Birgitte Fredsby, chefredaktör på barn- och ungdomsavdelningen på Danmarks Radio (som också har hand om tv).

Enligt henne har den danska barnkulturen inte samma beröringsskräck inför tabubelagda ämnen som till exempel den svenska. Tidigare i år startade en tv-serie för barn där huvudfiguren Mille har en bästis som dör i en trafikolycka i första avsnittet. I avsnitt två är tittaren med på begravningen. Det utlöste mycket diskussioner. "Inte kan man väl låta barn dö i barn-tv?" löd invändningen. En planerad reprissändning på lördagsmorgnar stoppades, och Danmarks Radio beslutade också att lägga till en rekommendation i programmets början att barnen skulle se programmet tillsammans med en vuxen.

– Vi menar att barn också är människor med förmåga att ta diskussioner om svåra ämnen. Vi lägger också en del ansvar på familjen för vad barnen ska se och inte se. Det är upp till föräldrarna att sätta gränser, säger Birgitte Fredsby.

Hon träffar ofta företrädare för barn- och ungdomsavdelningarna i de andra nordiska länderna. Och hon märker att det finns skillnader.
– Vi är vana att se olika på barn i olika länder. Det handlar om traditioner, vanor och kultur. Man är mer beskyddande i andra länder - även om jag tycker att vi är det i Danmark också. Vi använder mycket uttrycket "det kompetenta barnet", att vi inte ska välja bort på barnets vägnar.

Maria Groop-Russel tycker att danskarna ger mer plats åt det rebelliska i ungdomskulturen. Program riktade mot ungdomar kan svensk och dansk tv i princip aldrig samarbeta om, de är för olika.
– Det handlar om vilken ton man har accepterat i humor. Det finns en generell värdering om hur okej det är att skämta, hur ironisk man får vara mot barn. Ibland är det en mycket hårdare ton i det danska samhället, men det är inte självklart att det är roligare och bättre bara för det. Vi är mer försiktiga, säger hon.

För scenkonsten gäller samma förhållande som i tv. Niclas Malmcrona, verksamhetsledare på Assitej, ett internationellt nätverk för alla som arbetar med scenkonst för barn, har sett folk både röka och dricka alkohol på barnteaterscener i Danmark. Det skulle inte hända i Sverige menar han.

– Danskarna resonerar att det inte ska synas på föreställningen att den är gjord för barn, man litar på att barn också konstnärligt kan ta till sig annorlunda uttryck. Det är lite fräckare, lite mer öppet, lite mer utmanande, säger han.

Dansk barnteater görs i högre grad av fria teatergrupper istället för institutionsteatrar. Det blir mindre uppsättningar, med färre skådisar och mindre publikgrupper.
– Kan man ha den nära kontakten med publiken vågar man mer, säger Niclas Malmcrona.

Varje år hålls en internationell barnteaterfestival i Danmark. Den har också smittat av sig.
– Många utländska teatrar kommer till festivalen och tittar, och danska spelar över hela världen. Dansk scenkonst har tagit emot fler influenser utifrån, men det har varit väldigt snävt här i Sverige, säger Niclas Malmcrona.

Dansk barnlitteratur snällare

Tv må vara i framkanten. Men den danska barnlitteraturen är snällare och mer traditionell än den svenska, tycker Marie Augustsson, förläggare på Rabén och Sjögrens förlag.
– Jag upplever att det är pedagogiskt, en aning tillrättalagt och mer traditionellt i synen på barn, säger hon.

En enda dansk barn- och ungdomsförfattare köper Rabén och Sjögren in, Lene Kaaberbøls fantasyböcker om Skämmerskans dotter. Men det har varit svårt att hitta något mer som håller samma höga klass.
– Jag sneglar mer på norsk barnlitteratur som jag tycker är mer originell och vågar ta ut svängarna, säger Marie Augustsson.

Lene Kaaberbøl själv har varit med att starta ett nytt förlag för barn- och ungdomsböcker.
– Vi har gett ut otroligt många böcker som vi tycker att barn borde läsa, och för få som barn läser av lust, recenserade hon senare års danska bokutgivning i en intervju i Berlingske.

På förlaget hon startat är Pernille Wass chef.
– Det har varit en våg av klassiker på den danska barnboksmarknaden, alltså böcker som folk i 30- och 40-årsåldern läste som små och ser som bra barnlitteratur. En del av böckerna är inte tidsenliga, men har överlevt för de ses som säkra val både av förlagen och köparna, säger hon.

Svensk barnlitteratur har en stark ställning i Danmark eftersom kvaliteten traditionellt sett ansetts vara hög. Bara att en bok kommer från Sverige är en kvalitetsstämpel i läsarnas ögon, säger Pernille Wass.
– Vi vet att det är kvalitet, det känns tryggt och bra. Därför är vi mer benägna att köpa in saker från Sverige.

Guide till dansk barnkultur

"Bamse og Kylling" - Klassiskt barnprogram för de minsta.
Bamse är en björn med en mognad motsvarande ett 4-5-årigt barn. Han kan vara både irriterande, egoistisk och dominerande gentemot sin ständige följeslagare Kylling. Innan halva första avsnittet av Bamses julkalender gått, har Bamse hunnit med följande repliker till Kylling:
"Varför står du där och ser så fånig ut?" "Kylling, du är liten, men du är inte dum väl?" "Där står du och tar plats" Samt knuffat Kylling av kälken "där satt jag" och tvingat honom att dra istället.

Bamses svenska motsvarighet Björne beskrivs mest som en tillgiven och trogen vän som gärna plåstrar om sina vänner när de har ont.

Se det klipp på Bamse og Kylling - Länk till Youtube

"Terkel i knibe" - Animerad film från 2004.
Lanserad som "årets mysigaste familjefilm". Innehåller dödshot, självmord, mobbning och svikna vänskaper. En scen: Feta Dorit har just förklarat Terkel sin kärlek när mobbarna kommer. Terkel kallar Dorit "fet ko", och hon kastar sig i förtvivlan ut genom ett fönster och dör av fallet. Terkel kommenterar: "Hoppas ingen fick henne i huvudet." Mobbarna gillar detta så mycket att de blir kompisar med honom.

Annan scen: Terkels mamma sitter vid frukostbordet och röker. När Terkel ber henne och pappa att inte diskutera så mycket, svarar hon "Vi diskuterar inte. Vi grälar!"

Se klipp på Terkel i knibe - Länk till Youtube

"Mille" - Dramaserie från 2008.

Mille och Marie är bästisar. I seriens första avsnitt dör Marie i en trafikolycka, och i andra avsnittet begravs hon.

Milles mamma kämpar med ett företag som håller på att gå i konkurs, mamma och mormor bråkar, och serien handlar också om mobbning och skilsmässor.

Serien kommer också att visas i SVT så småningom.

Böcker - "Det var det fräckaste"
Barnboken har en något annan titel på danska. "Muldvarpen, der ville vide, hvem der havde lavet lort på dens hoved". (Ev ett omslag av Lene Kaaberbøls böcker istället)

Teater - "Du må være en engel Hans Christian"
Gruppe 38 är en anledning till att dansk barnteater sticker ut. Från deras manifest: "Det är avgörande för oss att livet står på spel - även om vår publik oftast är barn - eller kanske precis därför. Vi lägger inte in några förmildrande omständigheter för att skona barnpubliken. En historie måste få vara så förfärlig, så livsfarlig och så oändligt sorgsen som det behövs för att ge starkast möjliga emotionlla upplevelse. Verkligheten är ju livsfarlig."

Se deras performance om H.C Andersen, "Du må være en engel Hans Christian" - Länk till Youtube

TV - Frågesportprogrammet Amigo
Konceptet utarbetades i Danmark, snällades till lite och sändes sen också i Sverige.

Svenska versionen av Amigo - Länk till Youtube