I en vanlig leksaksaffär utgörs i stort sett hela sortimentet av
fantasileksaker. Superhjälteprylar. Prinsessgrejer. Fantasivärldar. Men så
finns det en liten avdelning där verkligheten är själva förebilden. Den är
krympande, den känns ofta lite gammaldags. Här står köksspisar och kanske
dockor som säger ”jag har kissat”. Och så finns dockskåpen.
– Det är en lek, men vi vill göra den så verklighetstrogen som möjligt, säger
Kristina Aronsson, produktansvarig för dockskåp på Micki Leksaker, som köpte
upp den klassiska dockskåpsproducenten Lundby 1997.
Från de små russinpaketen som skramlar till möblerna som finns i riktig
produktion i den riktiga världen. Som det står i en Lundbykatalog från 1985:
”Här får fantasin spela fritt tillsammans med ett visst mått av ordning och
reda.”
Det låter så snällt. Det låter som en klar anakronism. Men Kristina Aronsson
tror inte att det är för snällt.
– Det känns snarare att det är just det som uppskattas, att det är taget från
verkligheten, att det inte står inte för något annat, att här ska man kunna
leka i en vanlig miljö, säger hon.
Och det verkar fortfarande fungera. Mickis dockskåpsförsäljning har
tredubblats sedan de köpte Lundby 1997 och skapade det de kallar för The
Swedish doll’s house. I höst presenterar de sitt tredje hus i samlingen,
sommarhuset Gotland. Ett hus som till skillnad från de andra ska kunna köpas
helt färdigt med möbler, solrosor och allt. Som en fulländad sommardröm utan
krav på långvarigt samlande av möbler, kastruller, och mattor. Allt för ge
ett enkelt köpbeslut i butiken.
Det såg dock ganska illa ut för dockskåpsleken på 1970-talet. Brio, som har
gjort dockskåp sedan 1900-talets början, slutade producera dem.
Lundbys gamla klassiska dockskåp, en-ochenhalvplansvillan Göteborg, nu omdöpt
till Småland, som med några tillfälliga varianter haft samma form sedan
1947, var inte lika populärt i leksaksaffären som det en gång hade varit.
Andra dockor, andra leksaker, hade tagit över.
De som kände till Lundbys traditionella dockskåp tillhörde en helt annan
generation än de som tjatade efter leksaker.
Om dockskåpsvärlden vore en mäklarmarknad så var en-ochenhalvplansvillan ett
av de där husen på landsbygden, med stor trädgård, lugn och trygg miljö, som
hittar sina köpare, men till låga priser. Och Lundby ville komplettera
landsbygdskänslan. Svaret blev nyfunkisvillan Stockholm som kom 2005.
–¿Våra kunder var traditionella, vi behövde något modernt för att attrahera
nya grupper, säger Kristina Aronsson.
Om Småland ser ut som barnens farmors sextio-talsvilla så vill Stockholm,
liksom Gotland, se ut som det som deras föräldrar drömmer om när de bläddrar
i ännu en heminredningstidning. Stockholm har badtunna, platt-tv, terrass
och öppen planlösning mellan kök och vardagsrum.
Men det är bara i liten grad en vuxendröm som reproducerats:
– Det är barns dröm om ett häftigt boende, säger inredningsarkitekten Beban
Nord, som ritat huset med sin kollega Ann Morsing (se intervju intill).
Det är drömmen om en pool, om en takterrass, om trampoliner. Dockskåp handlar
mycket lite om dockor, men desto mer om hem, rum och iscensättning.
Det kan vara en av anledningarna till att dockskåpsdockorna, trots alla andra
uppfräschningar av husen, ser nästan exakt likadana ut idag som för trettio
år sedan.Det är samma lite stela och bleka kärnfamiljer.
–¿Vi har börjat prata om att göra dockor som återpeglar andra människogrupper
och andra familjekonstellationer, säger Kristina Aronsson.
Men någon presentation av en ny queer-dockskåpsfamilj på nästa års
Pridefestival är inte på gång. Då får man blanda de dockor som säljs
styckvis.
Det är vanligheten som skiljer ut dockskåpen från alla andra leksaker. Men det
intressanta med den där vanligheten är att den öppnar upp för en ganska fri
lek.
Där en prinsessklänning eller en Batmangubbe med svällande muskler skapar en
väldigt tydlig könsroll kan dockskåpet vara en plats för en förskjutning av
verkligheten mitt i det där vanliga. Ett dockskåp har nog aldrig, till
skillnad från en Barbie, varit nödvändigt könsrollsbunden. Det är ju bara en
samling rum, ett skal.
Det är lätt att tänka på Ibsens ”Ett dockhem” och en småborgerlig instängdhet
framför dockskåpsmodellerna av till synes perfekta hem.
Alla de små prylarna, lamporna, dukarna, badrumsmattorna. Men till skillnad
från hemmen som man drömmer om i inredningstidningarna och mäklarannonserna
är dockskåpen helt möjliga att utmana med den fria leken. Barnen har
möjligheten att vara Ibsen snarare än den där familjen som han låter falla
samman i sin pjäs.
Dockskåp har handlat om att skapa ideala hem i modellform
De första dockskåpen på 1600-talet var renodlade uppfostringsredskap. Här
kunde adelsflickor lära sig bli husfruar genom att stöka runt med en
dockköksa i ett dockkök. De bestod också ofta bara av ett kök, ett skåp med
tre väggar och köksredskap. Ofta med fungerande spisar.
På Nordiska museet i Stockholm har man trettio dockskåp från olika tider. De
flesta från 1800-talet. 1800-talsskåpen är övermöblerade borgerliga miljöer
som barnen fick titta in i vid särskilda tillfällen.
Efter andra världskriget blir dockskåp en leksak och flyttar in i
barnkammaren.
Att kika in i dockskåp från olika tider är ungefär som att titta i gamla
heminredningstidningar. Idealen sugs upp och återskapas i modellformat.
Brio satsade på dockskåp med en ganska hög designprofil, på sextiotalet kunde
dockorna i Briohusen slå sig ner i Arne Jacobsens möbelklassiker,
snurrfåtöljen Ägget eller Svanen.
Lundby presenterar ett hedonistiskt terrasshus 1967. Under 1970-talet ser man
motivtapeter och heltäckningsmattor, ett garage inbyggt i huset, brunt kakel
och furumöbler.
1981 presenterar Lundby det amerikanskinspirerade nyrika huset Manor,
dockhuset med tio rum. Så långt ifrån det svenska kataloghuset man kunde
komma, flärd och lyx för en ny såp-operatid.
Under 1990-talet dalade populariteten för dockskåp, men idag hävdar Micki, som
köpte Lundby 1997, att man säljer fler dockhus än på länge. Dockskåpen
kanske passar perfekt in i en tid där barnens föräldrar är maniskt upptagna
med att skapa de perfekta hemmen i skala 1:1.